Internet går om dagstidningarna

Tiden vi lägger på våra medier är förvånansvärt stabil, med tanke hur många nya medier vi fått de senaste tjugo åren. En vanlig dag under 2005 ägnade sig svensken 5 timmar och 41 minuter åt medier, enligt Nordicoms Mediebarometer.

Under förra året gick internet om dagstidningar i tiden vi spenderar på det enskilda mediet. Av dagens mediekonsumtion lägger vi 8 procent på dagstidningar och 9 procent på internet. För min egen del handlar det om en halvtimme på dagstidningen och säkert 4 timmar åt internet. Jag saxar intressant info från Nordicoms pressmeddelande:

Markant ökning av Internet-användningen – 54 procent av 15- till 24-åringarna använder Internet en vanlig dag och bland dessa är användningstiden närmare 90 minuter (år 2000 var den 35 minuter)

I det närmaste alla svenskar har tillgång till TV, radio, video/dvd och mobiltelefon i hemmet. Drygt åtta av tio har persondator och 75 procent har tillgång till Internet

Närmare 70 procent av Internetanvändarna har tillgång till Internet via bredband

Internetanvändningen ökar. Det är betydligt fler som använder Internet en genomsnittlig dag 2005 än bara ett par år tillbaka. Sedan 1997 har andelen användare fördubblats, från 21 procent till 42 procent. Användningstiden har i hemmet ökat från 41 minuter till 55 minuter. Användningen är dock inte jämnt spridd i befolkningen utan den s k digitala informationsklyftan framträder särskilt mellan yngre och äldre. Över hälften (54 procent) i åldersgruppen 15- till 24-åringar nyttjar Internet en vanlig dag och den tid de lägger på nätet i bostaden är närmare 90 minuter. Motsvarande siffror för ålderspensionärerna är 15 procent och 48 minuter. I åldersgruppen 65-79 år är det 49 procent som har tillgång till persondator i hemmet medan siffran för övriga åldersgrupper ligger mellan 80-97 procent.

Det finns också i Internet-användningen en klar social ojämlikhet med påtagliga skillnader mellan olika utbildningsgrupper. Utjämningen mellan låg- och högutbildade går relativt långsamt. Drygt 30 procent i gruppen högutbildade har använt Internet i hemmet en vanlig dag medan motsvarande siffra för lågutbildade är 15 procent (total användning: 70% för högutbildade och 32% för lågutbildade). Den tid som Internetanvändarna ägnar nätet är dock i stort sett densamma oavsett utbildningsnivå. Det är 92 procent bland högutbildade som har persondator i hemmet medan det bland lågutbildade är 56 procent. Även för innehav av medier som digital-TV och dvd-spelare är skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper påtaglig.

Datorinnehavet uppvisar en större segregation vad gäller ålder och utbildning än mobiltelefonen. 80 procent av pensionärerna och 85 procent av de lågutbildade har tillgång till mobiltelefon. Mycket talar således för att det skulle vara lättare att överbrygga den digitala klyftan via telefonen än via persondatorn.

De tryckta medierna klarar sig väl i konkurrensen, det gäller såväl dagspress och tidskrifter som böcker, medan det för traditionella bild- och ljudmedier kan anas en svag nedgång vad gäller användningstiden. Med tanke på den tilltagande konvergensen mellan radio, TV, datorteknik och mobiltelefoni är det föga överraskande. Det blir allt svårare att avgöra vad som är TV, radio och fonogram. Ett genomslag för mp3 kan noteras, 32 procent av befolkningen – och 66 procent av 15- till 24-åringarna – har tillgång till mp3-spelare 2005. Ett år tidigare var siffrorna 21 procent respektive 39 procent.

Radio och TV dominerar den tid som ägnas massmedier. Radiolyssnandet uppgår till 31 procent av den totala medietiden och motsvarande andel för TV-tittande är 28 procent. Andelen för Internet är 9 procent och lyssnande på fonogram (CD, mp3, kassettband) ligger på samma nivå. Dagstidningsläsningen svarade för 8 procent. Det handlar om små förskjutningar till de nya mediernas fördel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.