Så bloggar du lagligt

Juridiken på nätet är en djungel och ständigt aktuell. En rad olika lagar reglerar vad du har rätt att skriva på din blogg.

Tyvärr är det inte helt enkelt att bena ut exakt vad som gäller för din blogg enligt lagen. Personuppgiftslagen (Pul) förbjuder dig i princip att publicera personuppgifter utan samtycke från den du nämner. Men har din blogg journalistiskt ändamål har du ett visst svängrum mot Pul. Om du vill vara på den säkra sidan kan det vara en idé att ansöka om ett utgivningsbevis som ger din blogg grundlagsskydd. Personuppgiftslagens huvudregel är att en person ska ha lämnat sitt samtycke innan den omskrivs ­eller finns på bild på en blogg eller en annan webbplats. Undantaget är ”harmlösa uppgifter” som ­måste bedömas från fall till fall. Datainspektionen ger flera exempel på harmlösa uppgifter, bland annat namn, befattning, telefonnummer och e-postadress knutna till en persons arbete.

Pul betraktar uppgifter om etnisk tillhörighet, religiös övertygelse, medlemskap i fackförening och uppgifter om hälsa och sexualitet som känsliga uppgifter som inte får publiceras utan tillstånd från den omskrivna.
Det viktigaste undantaget från Pul är om en blogg publicerar personuppgifterna utifrån ett journalistiskt ändamål. Undantaget är generöst och omfattar publicering för att informera, kritisera och väcka debatt om frågor av betydelse för allmänheten. År 2001 friades Börje Ramsbro från anklagelsen att ha brutit mot Pul när han 1997 pekade ut olika bankchefer för att vara ansvariga för bankkrisen. Sedan dess har det mig veterligen inte tagits upp något liknande fall för prövning i domstol. De flesta bloggar borde kunna hävda det journalistiska undantaget när de kritiserar politiker eller näringslivsföreträdare. Däremot ger undantaget inte en bloggare rätt att publicera uppgifter av rent privat karaktär.

En del bloggare väljer att tydligt hänvisa till det journalistiska undantaget i Pul:
Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204. För en blogg med utgivningsbevis (se nedan) gäller inte Pul. Läs mer om Personuppgiftslagen hos Datainspektionen, www.datainspektionen.se.

Genom att ansöka om ett utgivningsbevis hos Radio- och tv-verket kan din blogg omfattas av Yttrandefrihetsgrundlagen. Det kostar 2 000 kronor för tio år och ger dig ett större publicistiskt svängrum. Utan utgivnings­bevis kan du åtalas i ett vanligt brottmål för förtal utifrån vad du skrivit på bloggen. Dessutom gäller inte meddelandeskyddet för dina uppgiftslämnare om du saknar utgivningsbevis. Med ett utgivningsbevis gäller Yttrandefrihetsgrundlagen, och det är mycket svårt att fällas för ett yttrandefrihetsbrott i Sverige. Enbart ansvarig utgivare kan åtalas för yttrandefrihetsbrott på bloggen. Privatpersoner, företag och organisationer kan ansöka om utgivningsbevis. För massmediebolag är det enklare att ansöka om utgivningsbevis än för andra.
Förutom att ett ­utgivningsbevis kostar 2 000 kronor är den viktigaste invändningen mot att skaffa ett att Yttrandfrihetsgrundlagen inte tillåter omodererade kommentarer. För att kommentarerna ska få vara omoderarade krävs det att de exempelvis öppnas i ett eget fönster med särskiljande utseende och tydlig hänvisning till att det är kommentatorerna själva som är ansvariga för kommentarerna. Om du modererar kommentarerna är det inga problem att få ett utgivningsbevis, men glöm inte att då är det den ansvariga utgivaren som är ansvarig för kommentarerna. Läs mer om utgivningsbevis hos Radio- och tv-verket.
Eftersom de flesta bloggar har omodererade kommentarfunktioner måste bloggare även hålla reda på Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Denna lag säger att du är skyldig att hålla uppsikt över kommentarerna som krävs med hänsyn till omfattning och inriktning på verksamheten. Dessutom har du skyldighet att ta bort kommentarer som handlar om uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring eller uppenbart brott mot upphovsrättslagen.

2 thoughts on “Så bloggar du lagligt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.