Krossa hierakrikerna med en wiki

Wikis är mer än uppslagsverk där alla kan redigera innehållet. Med wikiverktyg kan företag öppna konversationen med både kunder, partners och medarbetare.

Wikis är ett publiceringsverktyg som ger vem som helst tillåtelse att förändra innehållet på en hemsida. I teorin låter det livsfarligt men Wikipedia, som är en av världens populäraste sajter, har visat att tillit och samarbete fungerar utmärkt i praktiken. Med en publik wiki kan företag skapa en dialog med kunder och partners. Om en publik wiki känns för riskfylld går det alltid att skapa ett levande intranät med hjälp av wikis. Med en intern wiki kan du bryta ner den hämmande informationshierarkin inom företaget och frigöra kreativiteten istället.

Vinsten kan bli omedelbar som för Axel Thill, e-handelschef hos Dresdner Kleinwort i Storbritannien, som minskade ner på e-postströmmen med 75 procent sedan företaget satsade på interna wikis, enligt tidningen Independent. Det finns många exempel på att wikis är ett utmärkt sätt att publicera manualer och handledningar. Och en wiki borde vara ett självklart informationsnav på alla större konferenser.

Tidningen Fokus har experimenterat med wikiinslag på sin sajt Makthavare, men de fokuserar på eget låst innehåll som sedan besökare kan kommentera i wikiform. Mindroute, som utvecklar wikiverktyget Incentive, löper dock hela linan genom att använda göra sin egen hemsida till en wiki där vem som helst kan skriva och redigera om innehållet.

När det gäller interna wikis så är Ikanobanken, sökteknologiföretaget Apptus och Sony Ericsson några av de företag som köpt det svenska wikiverktyget Incentive.
Ursprungsidén med wikin var att den skulle var enklare än vanlig html-kod att använda. Med enkla tecken som exempelvis dubbla hakar [[länk]] runt ett ord så skapas en intern länk och dubbla apostrofer runt ett ord ´´fet´´ gör ordet fetat och med == skapas rubriker.
En viktig funktion hos wikiverktyg är möjligheten att följa hur ett dokument har redigerats över tid. Det går enkelt att se vem som gjort en förändring i ett dokument och vad i förändringen består av samt att byta tillbaka till en tidigare version.

Uppslagsverket Wikipedia är den kändaste wikin med över två miljoner engelska uppslagsord och närmare 300 000 svenska uppslagsord. Trots belackare är Wikipedia det mest använda uppslagsverket i världen, vars uppslagsord ofta hamnar etta i Googles sökresultat. Vetenskapliga undersökningar av innehåll hos Wikipedia och det traditionella uppslagsverket Encyclopædia Britannica har visat att det blir ungefär lika många fel hos dem bägge.

Men wikis har en betydligt bredare användning än att vara publiceringsverktyg för fria uppslagsverk. Många företag använder wikiverktyg, kommersiella eller gratisversioner som bygger på öppen källkod, som projekt- och samarbetsverktyg bakom brandväggen. Det finns exempel på större företag som Janssen-Cilag i Australien som enbart använder wikis som intranät.

Wikis är ett sätt att komma undan hundratals gruppmejl som tynger ner kommunikationen på större företag. Istället för att skicka gruppmejl som ingen läser kan medarbetarna skriva på wikin om just det aktuella ämnet och sedan kan andra medarbetare fylla på med synpunkter eller kanske redigera det som redan står där.

En wiki är också en utmärkt plattform att starta ett projekt utifrån, som ett klotterplank där hugskott och bättre idéer kan samlas utan allt för kvävande ramar. Senare när projektet fått fastare ramar kan det att behövas mer avancerade möteskalendrar och versionhantering av dokument för att komma vidare.

Kommersiella wikiverktyg som Confluence, Social Text eller svenska Incentive bygger ut wikifunktionaliteten med kommentarfunktioner, bloggar och stöd för att smart kunna bevaka, organisera och hitta informationen.

MediaWiki
MediaWiki, som är plattformen för Wikipedia, är den mest kända wikimjukvaran. Flera öppna mjukvaruprojekt som WordPress och Mozilla använder MediaWiki som plattform för användarhandledningar, till stöd för utvecklarna och dylikt. Ett svenskt exempel är föreningen LM Dyks Dykopedia som skapat en ambitiös wiki om dykning.

Mjukvaran är gratis att ladda ner och använda. Den är också enkel att konfigurera. Problemet är att den saknar många stödfunktioner för exempelvis projektstyrning som finns med i de kommersiella varianterna. Företag brukar normalt föredra kommersiella produkter eftersom de kan tillhandahålla support och går att ställa till svars om någon blir fel. Det finns it-konsulter som hjälper företag att sätta upp MediaWiki och det går att få support för MediaWiki via supportforum som drivs av eldsjälar.
www.mediawiki.org

Incentive
Malmöföretaget Mindroute har utvecklat wikiplattformen Incentive för företag som vill använda wikis och bloggar internt, men också för den publika webben. Deras största kund Sony Ericsson planerar att använda Incentive globalt för att knyta samman alla kontor runt om i världen.

Incentive kostar från 25 000 kronor till 250 000 beroende på antal användare. Förutom möjligheterna att snabbt lägga upp wikisidor så finns det bloggverktyg för både internt och externt bruk. Användare kan också tagga och kommentera innehåll. Det går lätt att bevaka vad som händer på plattformen med hjälp av rss-flöden.
Beta.mindroute.com

Confluence
Wikiverktyget Confluence, som utvecklats av det australiensiska företaget, Atlassian kostar mellan 7 600 och 52 000 kronor beroende på antal användare.
Förutom möjligheten att skapa wikisidor går det att bygga särskilda avdelningar för exempelvis en projektgrupp eller en avdelning. Det finns bloggfunktionalitet och möjlighet att kommentera både wikitexter och blogginlägg. En viktig funktion är dokumenthantering och stöd för att kunna organisera innehållet hierarkiskt och möjligheten att tagga innehåll.
Administratören kan även ge olika användare olika rättigheter att se och redigera innehåll.
www.atlassian.com

Social Text
Social Text är ett wikiverktyg som utvecklats av det amerikanska företaget med samma namn. Förutom själva wikifunktionaliteten finns det bloggverktyg och möjlighet att kommentera varje sida. Det går också att mejla in direkt till en wikisida. Användare har en egen kontrollpanel varifrån han kan prenumererar på förändringar på särskilda sidor.

Det går att tagga upp allt innehåll och nya sidor indexeras omedelbart av den interna sökmotorn. Social Text har även ett dokumenthanteringssystem.
Och administratören bestämmer vem som skal ha tillgång till informationen.
www.socialtext.com

Uppdaterad

Hos Wikispaces kan man enkelt lägga upp en wiki gratis eller betala och slippa annonser.

5 thoughts on “Krossa hierakrikerna med en wiki

  1. Jo, det är naturligtvis inte bara att lägga upp en wiki och tro att användarna kommer självmant. Men jag tycker ändå att wikis är bland det coolaste som finns på nätet. Jag ska kolla in wikispaces.com.

    Bra grej med Wifi Stockholm, men jag har dålig koll på gratis wifi. Sedan jag skaffade 3g med Tre så behöver jag inte leta wifi i Stockholm – men utomlands är det alltid schysst att hitta en gratis hotspot.

  2. Hej! Wikis är verkligen intressant och jag funderar på hur vi själva skulle kunna implementera något sådant i företaget. Känner du till om det finns någon länksamling till andra svenska offentliga wikis? Det vore intressant att se hur svenska företag jobbar med wikis som inte bara är interna. Jag håller just nu på att läsa en väldigt inspirerande bok – ”The New Rules of Marketing and PR” av David Meerman Scott – och han nämner ett antal amerikanska lyckade exempel på hur man jobbat med just wikis, både offentliga och interna.

    Hälsningar,
    Mattias B (som följer din blogg med stort intresse)

  3. Mattias: Jag tror att det fortfarande är ganska sällsynt med wikis på svenska företag.

    Mark: Universiteten borde vara ett bra ställe att arbeta med wikis. Det skulle var intressant att veta mer hur ni arbetar med wikis.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.