Det är något fel med Qliro Groups affärsmodell

Trots att e-handelskoncernen Qliro Group funnits i 17 år och omsätter mer än fem miljarder kronor tjänar de inga pengar. Det är något grundläggande fel på deras affärsmodell.

Qliro Groups rapporter är alltid intressant läsning. Den senaste bokslutskommunikén visar att koncernen fortsätter att förlora pengar. En blygsam tillväxt och en förlust efter skatt på 101,6 miljoner kronor förskräcker. Det är intressant att Qliro Group inte kan tjäna pengar trots att koncernen passerat fem miljarderstrecket i omsättning. Fyra procents tillväxt när e-handeln i stort uppvisar en tvåsiffrig tillväxt är inte okej. EBIT (resultat före räntor och skatter) på -65 miljoner kronor på helåret är riktigt dåligt för ett av Nordens största e-handelsföretag med en historia som sträcker sig tillbaka till 1999.

Qliro Group har länge brottats med att flaggskeppet Cdons huvudprodukter, musik och film, har digitaliserats av andra aktörer som Spotify och Netflix. Qliro Groups egna digitala intiativ har varit halvhjärtade. Cdon Marketplace lyckas upprätthålla omsättningen, men ett rörelseresultat på 15 miljoner på drygt två miljarder i omsättning imponerar inte. Visst växer försäljningen från externa säljare som Qliro introducerade för drygt ett år sedan, men det är för lite och för sent. När Amazon tidigt byggde en marknadsplats för andra e-handlare var Qliro Group oerhört sent på bollen. Marknadsplatsen Fyndiq ligger före och har dessutom etablerat sig i Tyskland.

Qliros modebutik Nelly.com växer med nio procent men fortsätter att förlora pengar. Nelly har aldrig på allvar lyckats etablera sig utanför Norden, medan tyska Zalando och brittiska ASOS tagit stora marknadsandelar i Norden. Den tidigare kassakon Gymgrossistens rörelseresultat pressas, men det verkliga sorgebarnet är Lekmer som på en stekhet leksaksmarknad uppvisar nolltillväxt på helåret, mycket beroende på problem för deras nya ultramoderna lager i Arlandastad. 

Lekmers nya lager i Arlandsstad fungerande inte under julhandeln. 

Ledningen vill gärna framhålla det nystartade Qliro Financial Services som ska generera ett positivt resultat under helåret 2016 samt bidra med ett tillskott om cirka 100 miljoner kronor till koncernens resultat före skatt (EBT) för helåret 2018. Men Qliro Financial Services har få profilerade kunder utanför Qlirogruppen och är helt beroende av hur gruppens egna butiker utvecklas. Det är hård konkurrens på den nordiska betalmarknaden med giganter som Klarna och flera internationella aktörer som slåss om att ta hand om e-handlarnas betalningar. Frågan är vilka större e-handlare som vill låta en Qliro Group ta hand om betalningarna.

Det är lätt att ifrågasätta Qliro Groups hela modell där framgångsrika e-handelsbolag köps upp men samordning mellan dotterbolagen saknas. Vitvarubutiken Tretti, modebutiken Nelly.com, träningstillskottbutiken Gymgrossisten och leksaksbutiken Lekmer köptes för att de var framgångsrika, men med tiden får de lönsamhetsproblem. När de gamla entreprenörerna försvinner verkar det svårt att upprätthålla innovationerna. Det är uppenbarligen svårt att vara snabbrörlig inom en fem-miljarders-koncern.

Det falnande flaggskeppet Cdon har aldrig varit känt för personlig service och känslan hos Cdon har alltid varit kliniskt tråkig, nästan själlös. Frågan är om låga priser räcker för att ett varumärke ska leva kvar i folks medvetande i en allt mer internationaliserad miljö.

Amazon började agera marknadsplats redan för andra e-handlare för tio år sedan. Nästan hälften av alla produkter som såldes hos Amazon kommer från externa e-handlare som använder Amazon som e-handelsplattform. Analytiker har gjort bedömningen att nästa 60 procent av omsättningen hos Amazon genereras av externa e-handlare.

Trots Amazons uppenbara framgång med sin marknadsplats startade Qliro Group Cdon Marketplace så sent som för ett drygt år sedan och försäljningen från externa e-handlare stod 2015 bara för 4 procent av omsättningen.

Qliro Group har sällan imponerat när de gäller tekniska innovationer. Istället har de förhandlat så hårt med leverantörer att de gått i konkurs i strävan att få Qliro Group som referens. De har inte samordnat sin logistik eller tekniska utveckling. De har misslyckats inom spännande områden som möbler och barnkläder och aldrig lyckats bli dominerande inom böcker.

För att skapa ett svenskt Amazon hade det behövts en dynamisk entreprenör som Jeff Bezos vid rodret. Kinnevik tillsammans med anonyma fonder har inte kunnat utöva något kreativt ägande. 

Ett uppköp av Amazon skulle kunna ändra på allt, men Amazon är mer intresserade av megamarknader som Indien. När ett e-handelsbolag som omsätter fem miljarder kronor inte kan tjäna pengar är det något fel på modellen – dags att tänka om.