E-handelstrender 23: Digitala begravningar, kampen mellan e-handelsplattformarna och Klarnas bankambitioner

Jakob Nordström på Lavendla har lyckats ändra folks beteenden när de beställer begravningar. Men det är svårare än man tror att prissätta tjänster på nätet. Martin Edenström på Capgemeni och MKSE.se har full koll på alla större lanseringar av nätbutiker i Sverige. Han vet också vilka plattformar företagen väljer för större projekt. Det ryktas om att Klarna är på väg att starta en bank, eller åtminstone en app för privatpersoners ekonomi. Är det rätt väg för Klarna att starta en bank?

Medverkande i det 23:s avsnittet av podcasten E-handelstrender är Urban Lindstedt, Jakob Nordström, vd och medgrundare på den digitala begravningsbyrån Lavendla och Martin Edenström, affärsområdeschef på Capgemini och bloggare på MKSE.com

Så lyssnar du:

Det går också att lyssna via Itunes/Podcaster, Acast, Pocket Casts, Soundcloud eller alla andra fantastiska podd-appar.

 

Blogglänkar

Utmaningar med att etablera e-handel inom begravningar

Vilka e-handelsplattformar vinner i Sverige

Klarna vill ta hand om hela din ekonomi

Jetshops nya ägare öppnar för storinvesteringar

Det rör sig bland de svenska e-handelsplattformarna. När Jetshop tar in riskkapitalbolaget EOC Capital som största ägare öppnar det för ambitiösa investeringar i plattform och försäljning.

Den svenska marknaden för e-handelsplattformar står inför en konsolidering. Sveriges största e-handelsplattform Jetshop tar in EOC Capital som delägare. Nyhetssajten Breakit värderar Jetshop till 150 miljoner kronor.

Det finns fortfarande ett stor antal svenska e-handelsplattformar som omsätter allt från några miljoner till 70 miljoner kronor, många med hygglig lönsamhet. Dessutom finns det flera framgångsrika konsulter som arbetar med open source-plattformar som Magento och WooCommerce. Trots att e-handeln är glödhet har mellansegmentet inom de svenska e-handelsplattformarna tuffat på var och en för sig. Strukturaffärer har lyst med sin frånvaro.

I september 2015 tog Litium in 24 miljoner i kapital för att utveckla sin .net-plattform och satsa på marknadsföring. Litium är noterat på Aktietorget och delårsrapporten för perioden januari till september 2016 visar på en marginell ökning av omsättningen till 12,47 miljoner (12,41) under perioden. Samtidigt har hösten varit en kavalkad av nya spännande kunder som Lindex, Tingstad och Casall för att nämna några. Litium är inne i en process att ställa om från att sälja programvarulicenser till att tillhandahålla molntjänster. Det är en förklaring till den blygsamma tillväxten.

Jetshop är Sveriges största e-handelsplattform med en omsättning på 70 miljoner kronor förra året och ett rörelseresultat på 10 miljoner kronor. Också Jetshop har haft problem med tillväxten. Det har fått dem att röra sig mot mellansegmentet bland e-handlare som säljer för minst tio miljoner om året.

Att rikta sig mot mindre e-handlare är inte mycket till affär. Plattformen Jetshop Free som lanserades 2010 utan fasta månadsavgifter lockade 6000 butiker varav 500 sålde minst en produkt. På ett år omsatte de 500 butikerna 1,4 miljoner kronor. Plattformen Jetshop Commerce som idag används av ca 200 större och medelstora e-handlare sålde varor och tjänster för närmare 3 miljarder kronor under förra året. Det är inte konstigt att de kommersiella plattformarna i stor utsträckning satsar på mellansegmentet.

När EOC Capital, som tidigare investerat i Design Online, blir delägare i Jetshop öppnar det för stora kapitaltillskott och know-how. Jetshops grundare och vd Christian Zanders och management ligger kvar med sitt ägande i bolaget.

– Idag har vi inget kapitalbehov. Men vi kan mycket väl tillföra ytterligare kapital vid etablering på ny marknad eller investering i nya produkter,  säger Christian Zanders.

Han är inte heller främmande för att köpa andra plattformar trots att köpet av E-butik år 2013 utifrån inte ser ut som någon succé.

Christian Zanders menar att valet som e-handlarna står inför är att satsa på kommersiella molnplattformar som Jetshop, Litium, Panagora eller Askås för att nämna några. Eller open source-plattformen Magento där det ofta handlar om betydande investeringar i egen utveckling för att få plattformen att lyfta.

För de minsta e-handlarna är naturligtvis WooCommerce ett intressant alternativ tillsammans med andra billiga molnplattformar. Gratisplattformen Tictail har många kunder, men förlusterna är enorma.

Med kapital tror jag att flera av Sveriges plattformar är tillräckligt kompetenta för att expandera internationellt. Åtminstone i Norden. Om Klarna lyckades bygga ett miljardföretag borde någon av Sverige e-handelsplattformar åtminstone försöka.

Period* Omsättning 2015 tkr Omsättnings Förändring Resultat efter finansnetto 2015 tkr Vinst-marginal
Jetshop 2015 12 67 817 10,4 % 1 277 1,9 %
Textalk 2015 12 38 830 −1,7 % −560 −1,4 %
Viskan 2015 08 33 170 13,8 % 940 2,8 %
Askås 2015 12 28 638 22,2 % 9 274 32,4 %
eValent Group 2015 12 27 959 53,2 % 1 541 5,5 %
Panagora 2015 12 27 940 18,2 % 2 036 7,3 %
Electronic Commerce Software 2015 12 27 850 15,6 % 1 089 3,9 %
Part trap 2015 12 21 100 −2,3 % 604 2,9 %
Litium 2015 12 20 809 0,1 % −1 724 −8,3 %
Enferno 2015 12 20 078 2,6 % 1 164 5,8 %
Tictail 2015 12 16 672 84,8 % −24 253 −145,5 %
Wikinggruppen 2016 06 15 826 47,1 % 4 078 25,8 %
SiteDirect 2016 08 12 309 −28,8 % 1 199 9,7 %
Starweb 2016 06 10 361 16,3 % 562 5,4 %
Sitoo 2015 12 10 026 3,4 % 245 2,4 %
Winbas 2015 12 7 129 −7,2 % 2 033 28,5 %
E37 2015 12 6 681 26,4 % 793 11,9 %
C4Media 2015 12 6 498 17,4 % 1 068 16,4 %
Vendre 2015 12 5 437 10,0 % 694 12,8 %
Kodmyran 2015 12 3 805 −12,2 % 226 5,9 %
Talex Webshop 2015 12 2 932 4,0 % 150 5,1 %
*Några bokslut är från 2016

Lista: Sveriges mest framgångsrika e-handelsplattformar

Svenska e-handelsplattformar uppvisade en tillväxt på 16 procent förra året. Mycket tyder på att konkurrensen hårdnar på den starkt fragmentiserade marknaden.

E-handelsleverantörerna växer i takt med att svensk e-handel utvecklas. Marknaden för e-handelsplattformar i Sverige är tudelad. Hybris svenska dotterbolag har fördubblat sin omsättning och nio leverantörer visar på tvåsiffriga tillväxttal, medan en handfull större aktörer tappar kraftigt i omsättning.

Uppkopplat har granskat senaste boksluten hos de 21 e-handelsplattformar som har svenska bokslut och omsätter mer än fyra miljoner kronor. Många av bolagen har också konsultverksamhet vilket gör att all omsättning i praktiken inte handlar om licenser för e-handelsplattformar.  Svenska e-handlare använder dock både utländska och open source-plattformar. Närmare bestämt 56 olika kommersiella och 13 open source-plattformar, enligt analystjänsten E-handelsindex.

Lär dig mer: Beställ online-kursen ”Så väljer du e-handelsplattform” av Urban Lindstedt

Det händer mycket på den svenska marknaden för e-handelsplattformar just nu. I somras köpte it-konsulterna Ninetech upp plattformen SiteDirect som också är Magento-konsulter. Plattformen Litium tar in 28 miljoner kronor i kapital för att utveckla sin plattform och marknadsföring. Magento-konsulten Vaimo bygger allianser i Asien samtidigt som utländska aktörer som Demandware är mycket aktiva på den svenska marknaden.

Snabbast tillväxt förra året hade Hybris svenska dotterbolag med en tillväxt på 114 procent till 81,5 miljoner kronor. Tyska Hybris, som främst arbetar mot större e-handlare, har varit mycket synlig på den svenska marknaden. Nästa år går det inte att se plattformens utveckling eftersom det svenska dotterbolaget gick samman med affärssystemet SAP i somras. Båda analytikerna Forrester och Gartner utnämnde Hybris till ledande inom sitt område förra året.

Uppdatering: Episerver Commerce som kanske är en av de starkas lysande stjärnorna bland svenska e-handelsplattformar listas inte sammanställningen, eftersom större delen av deras omsättning kommer från cms. Episevrver är det största kommersiella publiceringsverktyget på den nordiska marknaden.

Många e-handelsplattformar i Sverige uppvisar hög tillväxt.
Många e-handelsplattformar i Sverige uppvisar hög tillväxt.

Uppdatering: Omskrivna Tictail, med 85 000 nätbutiker och New York-kontor, som i somras tog in 190 miljoner kronor i nytt kapital hade den blygsamma nettoomsättning 793 480 kronor i sitt senaste bokslut. Större delen av deras omsättning på nio miljoner kronor handlar om aktiverat arbete för egen räkning, dvs investeringar som tagits upp i balansräkningen och därmed påverkar omsättningen.

Förra årets etta, Jetshop, uppvisade en blygsam tillväxt på 7,1 procent till 61,4 miljoner kronor. Vinsten påverkades negativt (-6,4 miljoner kr) av köpet av annonsteknikbolaget Keycrunch. Men den blygsamma tillväxten beror i huvudsak på att Jetshop förra året gick från att intäktsföra allt vid fakturering till att dela upp intäkterna på tolv månader för alla avtal som löper årsvis.

–Det blev rätt dramatiska effekter på pappret under omställningen. Från och med 2015 så minskar effekten för alla avtalsintäkter, och 2016 är effekten helt borta. Vi kommer därmed redovisa betydligt roligare tillväxt- och resultatsiffror från och med 2015, säger Christian Zanders, vd på Jetshop till Uppkopplat.

Zanders hävdar att Jetshop lägger mer pengar på utveckling än någon annan svensk e-handelsplattform.

E-handelsbranschen popgeni
Tvån i tillväxtligan kom Panagora som växte med 32 procent till 23,6 miljoner kronor i omsättning. Vinstmarginalen på 11 procent är inte heller något att skämmas för. Långsiktiga kundrelationer till framgångsrika e-handelsbolag som Sneakersnstuff, Caliroots och Babyshop är den viktigaste förklaringen, enligt vd-n Moon-Suck Song. Dessutom börjar mer traditionella retail-bolag att hitta Panagora.

–Vi jobbar aktivt med att hjälpa dem nå sina kvantitativa och kvalitativa mål. Jag tror att vårt ”val” av kunder gör att vi kan växa på sikt med lojala kunder, säger han.

Moon-Suck Song tror att konkurrensen kommer att öka mellan plattformarna, men han vänder sig mot synsättet att e-handel är en plattformsfråga:

– Det är en ”myt” att en magisk plattform garanterar en ecommerce saga. Panagora är e-handelns motsvarighet till ett litet independent skivbolag som har en näsa för att identifiera kommande artister som ”slår”. Våra kunder kan fokusera på att köpa in varor och ta hand om sina kunder. Precis som ett skivbolag låter vi våra artister vara kreativa och vi sköter det praktiska.

Mest lönsamma ligger i Säffle
Plattformarna är geografiskt väl spridda över landet. Jetshop sitter i Göteborg, Textalk i Mölndal, Panagora i Stockholm och Sveriges lönsammaste e-handelsplattform Askås i Säffle. Askås som i princip växte med marknaden var med en vinstmarginal på 35 procent den lönsammaste e-handelsplattformen i Sverige.

– Att vi har en god lönsamhet ser jag som ett kvitto på att vi har rätt fokus, och att vi tillsammans med våra kunder utvecklar goda affärer, säger Jonas Askås, vd på Askås.

En del av framgången är att Askås alltid har fokuserat på mellansegmentet av företag. Av dem går det att ta betalt utan att själva försäljningsprocessen behöver ta år. Deras fokus handlar att bygga en bred plattform med många funktioner för att göra det enkelt för e-handlaren. De har också många större framgångsrika e-handlare som kunder, exempelvis Gymgrossisten, Furniturebox, Hobbex och Bagerhead.

– Vi ser att det utvecklas en stor mängd ”add-ons” och kringtjänster vilket gör tillvaron som e-handlare komplicerad. Här är vår fasta tro att vi som plattformsleverantör skall fortsätta att utvecklas på bredden och inte göra det nödvändigt att ha en så stor mängd av leverantörer för funktioner och tjänster som kan och bör finnas i plattformen, säger Jonas Askås.

Lönsamhet e-handelsleverantörer
Lönsamheten varierar bland e-handelsplattformar i Sverige.

Många plattformar uppvisar hög tillväxt eftersom det finns en stark efterfrågan. Samtidigt utmanas svenska plattformar av allt populärare open source-plattformar som Magento och WooCommerce. Analysverktyget Google Trends visar att intresset för WooCommerce matchar intresset för Magento. Att det amerikanska WordPress-bolaget Automatic i maj köpte bolaget bakom WooCommerce har ytterligare stärkt WooCommerce på marknaden. Det lär bara vara en tidsfråga innan Automatic släpper en kommersiell variant av WooCommerce som en självständig e-handelsplattform.

Utländsk konkurrens
Utländska aktörer som Demandware är också aktiva på den svenska marknaden. Finska Vilkas Gruppen, kanadensiska Shopify och tyska ePages har också en del svenska kunder.

– Vi ser även att våra främsta utmanare är utomnordiska kollegor vilket sannolikt kommer bidra till ett ökat behov av produktutveckling, säger Christian Zander på Jetshop.

Flera plattformsföretag som Wipcore och Sitedirect har även börjat konsulta kring plattformar som Episerver respektive Magento vid sidan om sina egna plattformar. Även Nordisk E-handel erbjuder idag Magento vid sidan om sin egen plattform. Litium har istället gjort sig av med konsultverksamheten för att bli ett renodlat produktbolag. Litiums omställning har påverkat resultatet och omsättningen. Det är med bakgrund i den ökande konkurrensen som man ska se Litiums kapitalanskaffning på 28 miljoner kronor till produktutveckling och marknadsföring. Molnbaserad rätt paketerad e-handeln är deras recept för framtida tillväxt och det finns ambitioner att växa utanför Sverige och Norge.

–Vi ser norra Europa som vår marknad, säger Christian Rosendahl, vd på Litium.

En motsatt resa gör konsultbolaget Ninetech som i somras köpte plattformsföretaget Sitedirect. Annars har uppköp varit ovanliga på den svenska e-handelsmarknaden. Det har visat sig vara svårt att integrera två tekniska plattformar. Det är tveksamt om Jetshops köp av E-butik var någon större framgång.

I en rapport i början av året förutsåg Swedbank att e-handeln kommer att stå för 37 procent av detaljhandeln år 2024. De flesta företag som säljer tjänster eller produkter till företag eller privatpersoner kommer att investera i e-handel de närmaste åren.

För plattformarna gäller det både att utvecklas tekniskt i takt med kraven från kunderna, men också paketring och service är viktig för att ta marknadsandelar. Kommersiella plattformar kan räkna med ökad konkurrens från utlandet och från open source-sidan.

Många plattformar har haft en god lönsamhet på en växande marknad. Men frågan är om inte vi närmar oss en punkt där det behövs en omsättning på +20 miljoner kronor för att klara av att produktutveckla i takt med större utländska aktörer? För mindre plattformar borde specialisering på särskilda branscher vara en framkomlig väg. Eller kanske köpas av större konsulter som vill arbeta med egna plattformar.

Vill du lära dig mer. Beställ online-kursen ”Så väljer du e-handelsplattform” av Urban Lindstedt

Uppdatering: Urvalet av e-handelsplattformar. Uppkopplat har valt att redovisa resultat från svenska e-handelsleverantörer som omsätter mer än 4 miljoner kronor på i huvudsak sin e-handelsplattform. Därför faller större plattformar som IBM, Microsoft och Episerver bort då de inte särredovisar intäkterna från sina e-handelsplattformar. Populära utländska plattformar som Shopify och Epages faller också bort.

Svårt att välja e-handelsplattform

Välja e-handelsplattform
Att välja e-handelsplattform är svårt, men det gäller att inte ducka för de svåra frågorna.

Den vanligaste frågan jag får när jag träffar företag är: Vilken e-handelsplattform ska vi välja?

Det går aldrig att ta miste på besvikelsen när jag svarar: Det beror på. Trots att jag har bra koll på marknaden i Sverige undviker jag att rekommendera en specifik e-handelsplattformar innan jag vet det mesta om ett projekt. Att välja rätt e-handelsplattform kräver först svar på en rad besvärliga frågor om hela e-handelssatsningen. Innan man har svarat på dem famlar man i mörker.

De flesta svenska e-handelsleverantörer är teknikdrivna. Plattformarna är startades av tekniker som gärna pratar i tekniska termer. Som icke-tekniker bör man inte gå i fällan att formulera sina krav ur ett tekniskt perspektiv. Det är som att försöka argumentera på ett språk du inte behärskar. Men den som inser sina begränsningar och litar på sin egen kompetens kan kommunicera även med tekniker.

Bara mängden e-handelsplattformar på den svenska marknaden är avskräckande. Analysverktyget E-handelsindex listar 56 kommersiella e-handelsplattformar och 13 open source-plattformar bland svenska e-handlare. 

Det är därför jag har tagit fram online-kursen Välja e-handelsplattform. Jag vill ge e-handlare verktygen att göra ett väl övervägt val av plattform själv utan att behöva ägna månader att hitta rätt. 

Designtorget relanserar på Magento

Sju år efter lanseringen av sin första e-handel relanserar Designtorget en responsiv nätbutik på open source-plattformen Magento. Designbyrån Kurppa Hosk har tagit fram designen och Magento-konsulterna Vaimo har gjort den tekniska delen av projektet. Betallösningen kommer från Qliro.

”Fokus har varit att skapa en enkel och stilren e-handel för att låta produkterna tala sitt eget språk. Likaså har formgivare fortsatt en tydlig plats vilket speglar Designtorgets affärside och vision om att vara en naturlig plattform för nya designers och formgivare.”, skriver Designtorget i ett pressmeddelande.

Trots att Designtorget har ett butiksnät med 13 butiker i Sverige och Norge finns ingen tydliga kopplingar till butikerna med exempelvis lagersaldo i fysiska butiker eller möjligheten att hämta beställningen i butik.

–Vi kommer att bredda sortimentet som tidigare varit begränsat på nätet. Detta är viktigt för våra kunder som vill få inspiration innan de besöker våra butiker samtidigt som att vi vill komma närmre våra kunder där vi inte finns representerade lokalt. Därefter ligger fokus på att marknadsföra sidan ännu mer och att vara fortsatt lyhörda för att göra sidan ännu bättre, säger Designtorgets VD Pål Kårfalk.

 

 

Erfarna e-handlare bootstrappar med gratisplattformen Tictail

ortopediska

Tictail är säkert en av de enklaste e-handelsplattformarna att komma igång med. Men duger den för professionella e-handlare som lämnat hobby-kluddet bakom sig?

Mina vänner Mia och Christer Pettersson testar gratisplattformen Tictail för sin senaste projekt att sälja ortopediska hjälpmedel i butiken ortopediska.se. Christer och Mia har sålt dammsugarpåsar på nätet i flera år på MrDustbag och Dammtussen. Mia är sjukgymnast och ville utnyttja sin professionella kunskap när de testar ett nytt segment med ortopediska hjälpmedel.

Reklamen lovar en butik på några minuter, men det tog Mia 10 timmar att sätta upp butiken:

  • Skriva texter (titel och produktbeskrivning), ta fram bilder och pris på alla produkter (4 timmar)
  • Ta fram logga och köpa domännamn till butiken (2 timmar)
  • Registrera butiken på Tictail och styra om domännamnet till Tictail-butiken (1 timme)
  • Lägga in produkter och bilder på Tictail (3 timmar)

Varför valde ni Tictail?

–Vi ville testa konceptet utan att skaffa oss fasta kostnader. Plus att Tictail med vissa tillägg som egen domän och Klarna fungerar riktigt bra, säger Mia Pettersson.

Har ni upptäckt några besvärliga begränsningar i plattformen?

– Det är väldigt produktfokuserat och enkelt att skapa bra produktsidor med bilder etc. Dock är det inte lika utvecklat för att jobba med rena textsidor och för att själv skapa en anpassad navigering i butiken.

Tror ni att Tictail är en lösning för stora e-handelsprojekt?

– Absolut, framför allt om publiceringsverktyget över tid tillåter mer så att man kan bygga en stor e-handelsplats med mycket innehåll utan för mycket tekniska kunskaper. Särskilt om Tictail integreras med marknadsplatser som Amazon, Fyndiq och CDON.