Aldrig mera tråkigt

Den digitala utvecklingen har förstärkt vår tids rädsla för långtråkighet.

Den engelska filosofen Bertrand Russel sa att man aldrig kan bli något om man inte klarar av att ha tråkigt, för då klarar man inte av att fördjupa sig i något på riktigt. Ett kontroversiellt påstående i en kicksökande digitaldopad kultur.

Idag är det en utmaning att försöka ha tråkigt. Bara i smartmobilen har jag tillgång till trettio olika poddar, ett fyrtiotal tv-kanaler, 15 radiokanaler jag gillar, Youtube, flera tidningar, tio böcker, Spotify, en handfull spel och så vidare. Allt går även att konsumera via dator, surfplatta och teven.

Jag behöver aldrig försjunka i tankar, känna tidens friktion och höra min inre röst. Allt går att skölja bort med innehåll.  Men när jag läser om människor som kollar mejlen på toaletten blir jag förtvivlad. När ska människan vara människa?

Vi lägger en stor del av vår fritid på medier. Förra året spenderade svenskarna sex timmar och fem minuter på olika typer av medier en vanlig dag, enligt Mediebarometern. Frågan är hur roligt det är att glo på tv 98 minuter per dag?

För några år sedan publicerades den norska filosofen Lars Svendsens bok ”Långtråkighetens filosofi” på svenska. Han hävdar att långtråkigheten är ett modernt fenomen som kom under romantiken. Det är romantikens upptagenhet med den egna personen som är roten till tristessen.  Människan försöker hela tiden bekämpa långtråkigheten med tv, fester, droger och musik, enligt Svendsen. Tänk på att boken skrevs innan smartmobilernas genombrott.

Den existentiella långtråkigheten bottnar i brist på meningsfullhet. Här angriper en flod av innehåll bara symtomen och gör det grundläggande problemet värre.

Lars Svendsen tycker att vi ska utnyttja ”dödtid” till att reflektera över vad vi gör med våra liv. Att ha långtråkigt är inte ett misslyckande. Tänk på det nästa gången du ska döda tid med mobilen.

Mobilångesten

Mobilångest präglade besökarna och talarna på konferensen Travel Distribution Summit i London som jag besökte i förra veckan. Alla visste att kunderna lämnat dem långt efter i fråga om mobilanvändandet. Snabbheten i utvecklingen de två senaste året chockar de mest ärrade webbmänniskor. Som många gånger tidigare är det användarna som driver utvecklingen medan sajtägarna inte riktigt vet var de ska börja.

För 12 år sedan besökte jag en absurd modevisning i Kista där en galen amerikan hade tagit fram ett mobilt mode som mest bestod av löjliga runda puckar som mannekängerna bar i sina bälten likt en Walkman (ni som minns dem). Star Treak möter Kista. Modemannen tyckte inte att den församlade pressen var tillräckligt imponerad och utbrast:

– Ni bor ju i världens mobila Mecka!

Idag lever vi i det mobila Mecka, men det blev både coolare och vardagligare än vi kunde drömma om för 12 år sedan. De flesta människor är mer bekymrade över om de glömmer mobilen hemma än plånboken när de går till jobbet. Datorn har lämnat över stafettpinnen till mobilen som digitalt nav i våra liv.

Mobilen är det främsta verktyget när vi multitaskar framför tv:n. Mobilen finns ofta med i researchfasen inför köp och bokningar. Den är både personlig och jobbrelaterad. Den är den sista prylen vi lämnar ifrån oss på kvällen och den första vi tar fram på morgonen. Därför är mobilen plattformen för att toppa räckvidden vid marknadsföring och stärka effekten av mer traditionell marknadsföring.

Eftersom vi alltid ligger efter i den digitala utvecklingen är det viktigt att hitta hållpunkter för att hänga med. Tittar du på din webbstatistik kommer du att se att en allt större andel av besökarna kommer till dig via mobilen. Statistiken skriker att du måste satsa på mobilanpassade sajter eller responsiva webbplatser. Men det går ju att gå djupare genom att faktiskt fråga dina besökare hur de använder mobilen och om de skulle ha nytta av att din webbsida blev mobilanpassad. Om du vet i vilka sammanhang som besökaren använder mobilen kan du presentera rätt information vid rätt tillfälle.

Du kommer alltid att ligga efter den digitala utvecklingen, men det är inte anledning att inte göra någonting.

Sökrutan för framtiden

Sökrutan är det viktigaste gränssnittet på din smartmobil. Med en liten skärm är det alltid enklare att googla fram en undersida på en webbsajt än att försöka knappa in adressen. Sökrutan är också central på mobilanpassade nätbutiker. Jag skulle vilja gå så långt att hävda att sök är det mobila internet.

Större teknikgenombrott kommer ibland som notiser. I förra veckan skrev Jajja Magazine att det nu går att söka på Google med svenska röstkommandon om du har en Androidmobil. Det fungerade klockrent när vi testade. Röstsök är en av delarna som kommer att få mobiltsök att gå om desktopsök inom några år. Att kunna tala in sina sökningar tar bort friktionen som ett tangentbord är när du vill googla fram ett bevis i en diskussion med vänner eller hitta en tai-restaurang i närheten när du besöker en ny stad. Den verkliga revolutionen blir när Apple anpassat Iphonen till att förstå svenskt tal.

Appen Google Goggle som låter dig fotografer en bok, landmärke, konst, varumärken och text för att få fram information har funnits ett tag. Appen är fortfarande bara en kul grej hos Google labs men jag ser fram emot när bildsök har nått den tekniska nivån att jag med ett bra resultat kan fotografera en plats, produkt eller människa och få fram all relevant information. Friktionen mellan den verkliga världen och internet minskar och glider ihop med varandra.

Men mobilen gör skillnad redan idag. Alla marknadsförare och företagare bör undersöka hur stor andel av era sökningar som kommer från mobiler. Många av er kommer att bli förvånade. Det är också viktigt att förstå mobilen roll som researchverktyg i inköpsprocessen. Vi kollar gärna upp produkter på mobilen för att sedan köpa dem från den vanliga datorn eller i en vanlig butik.

En sökning från mobila enheter bedöms oftare som lokal än en sökning från en vanlig dator. Det betyder att resultat från Google Platser får en bättre exponering i mobilen. När jag hos Google Adwords tittar på sökningar efter restauranger i Sverige sker ungefär var femte från en mobil. Vilken restaurang har råd att säga nej till var femte kund. Att som restaurangägare inte ha en mobilanpassad hemsida är tjänstefel.

Mobilsök kommer att tvinga lokala företag, som idag inte bryr sig så mycket om internet, att lära sig att synas på rätt sätt i Google. Det går inte längre att vägra internet som företagare oavsett vilka tjänster eller produkter du säljer. Det har mobilen sett till.

Vittrande papper

Granarna står på snörräta linjer i våra skogar som ett vittnesmål av 100 år av industriellt skogsbruk. Samtidigt spottar skrivaren ut högar med papper trots att vi egentligen kan läsa allt i elektroniskt format.  Under köksbänken staplas veckans tidningar. Men frågan är vad som händer när hälften av svenskarna har skaffat sig en surf- eller läsplatta?

Det gäller att hålla huvudet kallt när vi på ett år upplever ett 270 procentig ökning av surf/läs-plattor hos konsumenterna, enligt Orvesto Konsument 12:1. Samtidigt som 823 000 svenskar har tillgång till en surfplatta lanserar Adlibris läsplattan Letto, efter samma modell som Amazons Kindle, där det går att beställa böcker direkt från läsplattan. Det handlar sällan om teknik – mer om affärsmodeller. Videoformatet VHS vann över tekniskt överlägsna format för att det fanns fler filmer på vhs. Så länge det går att köpa pocketböcker under hundralappen på ICA kommer pappret att regera.

Jag tror vi är i början av utfasningen av papper som bärare av information. När jag började arbeta som journalist 1993 fanns det fortfarande rörpost (!) på svenska tidningar.  Webbredaktionen var för nördar. Riktiga nyheter trycktes fortfarande på papper och de tyngsta pennorna satt aldrig på en webbredaktion. Idag känns det helt oväsentligt om informationsmediet är trycksvärta, e-bläck eller webbpixlar.

Dagstidningarna brottas med sjunkande räckvidd och stagnerade reklamintäkter. Men tittar vi på dagspressens räckviddssiffor är tillbakagången ganska blygsam med tanke på explosionen av digitala medier och reklamtevekanaler under det senaste decenniet.  För fackpress är det värre.

Problemet är att tidningarna inte lyckas tjäna lika mycket pengar på webbannonsering som de gjorde på pappersannonser en gång i tiden. På en växande reklammarknad har nya aktörer som Google och kommersiella tv-stationer tagit en rejäl bit av kakan. Samtidigt upplever många annonsörer att det är effektivare att annonsera på webben än i tidningar. Lägg sedan till att vanliga svenskar dessutom lägger några minuter mindre på medier än vad de gjorde för 25 år sedan.

Tidningarna kommer att hitta sin plats i det alltid föränderliga medielandskapet. Det viktigaste är inte hur innehållet publiceras och sprids. Men det börjar bli bråttom att hitta nya affärsmodeller för kvalitativt innehåll om inte Google och illitterata bloggare ska flytta fram sina positioner ytterligare.

Kanske är det Ipaden som ska göra ungdomar till dagstidningsprenumeranter. Kanske är det Ipaden som ska lyfta tidningarnas digitala annonsintäkter. Kanske är det Ipaden som sparar på tidningarnas distributionskostnader så att de har råd med kvalitetsjournalistik på en allt mer diverserad annonsmarknad. Jag hoppas det för inget går upp mot att läsa ett kvalitetsreportage till frukost en söndagsmorgon.

Herrelösa platser & anti-sociala företag

Kopplingen mellan fysiska platser och användarnas sociala graf växer sig starkare. Förutom att checka in med Facebook eller Foursquare kan alla ange geografisk position i sina vanliga statusuppdatering på Facebook, mikrobloggtjänsten Twitter eller tagga bilder på fotocommunityn Flickr.

Allt fler checkar in på Facebook Platser med sina mobiler för att visa sina vänner att de är i närheten. Många vill visa när de ska ut och resa eller besöker en fin restaurang. Samtidigt går det att hitta miljardföretag som tex IKEA i Barkaby som inte tagit kontroll över sin platsprofil på Facebook trots att över 20 000 kunder checkat in där i skrivande stund.

Ute på Facebook finns det tusentals platser, lokaler, restauranger och gymnastiksalar som innehavarna inte känner till. Det går att hitta hotell där tusentals har checkat in på Facebook Platser men där den sparsmakade informationen om platsen kommer från den första gästen som checkade in på platsen. Många företag har skaffat sig en Facebooksida men de har missat att ta kontroll över sin plats på Facebook.

Facebook är med sina fem miljoner användare i Sverige och 845 miljoner användare i världen för stort för att ignoreras. Facebook har 425 miljoner användare som loggar in på tjänsten via sin mobil. Och med mobilen blir kopplingen mellan socialt och lokalt självklar. I princip alla mobiltelefoner som kostar över 1000 kronor har 3g-uppkoppling och inbyggd gps idag. Därför kan de flesta också checka in på Facebook Platser.

Om du förestår en station, hotell, restaurang, affär eller idrottsarena. Är det dags att vakna ur törnrosasömnen och undersöka vad dina kunder gör med ditt varumärke. Finns du inom dessa näringar är det nog lika bra att se vad kunderna hittar på med andra checkintjänster som Foursquare och Google Latitude och glöm inte att ha roligt när du möter kunderna på deras villkor.

Payair blir mitt förstaval

Det är många aktörer som trampar i farstun för att lansera egna mobila betalsystem som riktar in sig både på näthandeln och på den fysiska handeln. Den lösning som lyckas etablera sig som branschstandard kommer att revolutionera samhällets betalsystem.

 

Senast ut är Uppsalaföretaget Payair som lagom till julhandeln har fått med sig Siba på sitt mobila betalsystem. Sedan tidigare har Webhallen anslutit sig och andra butiker är på gång.

 

Inledningsvis var jag rätt skeptisk till Payairs upplägg med QR-koder och smartmobilsapp, där kunden först måste installera en app på mobilen, sedan registrera sitt kreditkort och slutligen skanna en QR-kod.

 

Mina farhågor verkade besannas när jag tvingades registrera mitt kort två gånger innan det var klart. Men efter att ha genomfört ett köp på Siba är Payair mitt betalsätt nummer ett. När appen och kortregistreringen är på plats är det busenkelt att handla och betala med Payair.

 

Jag tror att det är länge tills gemene man betalar med Payair, men om man early adopters är ofta storhandlare på nätet.

 

Så funkar Payair:
  1. Kunden laddar ner en gratis app till sin Iphone eller Android mobil.
  2. Kunden registrerar sig med namn och adress.
  3. Kunden registrerar sina kortuppgifter.  All kortinformation lagras på en säker server och den information som skickas mellan mobilen och servern är krypterad.
  4. Kunden väljer en pinkod som sedan används för att betala.
  5. Vid köp i en nätbutik skannar kunden in en QR-kod som finns vid produkten han ska köpa. Produkten lägger sig då i Payairs app och kunden checkar ut via appen.
  6. Vid utcheckningen måste kunden identifiera sig med en pinkod.
  7. I fysiska butiker som har Payairs betalterminaler sker kommunikationen med bluetooth.
  8. Kvitton sparas sedan i appen.
Det är intressant att två så pass stora nätbutiker är beredda att implementera ett helt nytt betalsystem som få kunder känner till.
Betalningar via mobilen är framtiden. Närmare hälften av konsumenterna kommer att använda mobilen mer för betalningar inom två år. Nästan 30 procent vill redan idag kunna genomföra ekonomiska transaktioner oavsett var de befinner sig, enligt Telias trendundersökning. Men frågan är vilken tjänst som blir branschstandard?
  • Telia kommer att lansera en lösning tillsammans med Payex och de andra mobiloperatörerna.
  • Stockholmsföretaget Seamless arbetar på en lösning som kringgår Visa och Mastercard, istället dras pengarna direkt från kundernas bankkonton. Seamless lösning, som är tänkt att fungera både på nätet och i fysisk handel, ska bara kosta hälften mot vad vanliga kortlösningar kostar, enligt grundarna.
  • Svenska Izettle lanserar kortbetalningar för alla med hjälp av en Iphone-app och en liten kortläsare till Iphonen. Betaltjänsten är öppen för både privatpersoner och företag som vill ta betalt med kreditkort. Izettle är en svensk klon av den amerikanska tjänsten Square som lanserades i förra våren.
  • Google har i USA lanserat en app för betalningar med mobilen. Google Wallet låter kunder betala i vanliga affärer med ett lätt knack med mobilen på en Google Wallet-läsare. Men Google Wallit är lika mycket en erbjudandetjänst som en betaltjänst. Butiksägare kan skicka ut erbjudanden till användare i samma kvarter som söker efter butiksägarens produkter. Det går även att lagra sina kontokort, lojalitetskort och presentkort i appen. Lojalitetspoäng registreras automatiskt när man betalar med Google Wallet.
  • PayPal, som har särskilt utvecklade betalsystem för mobiler på nätet, lär inte lämna walk over för andra när det gäller en multikanal betallösning med mobilen i centrum.

Det  är långt ifrån säkert att den aktör som erbjuder den tekniskt bästa mobila betallösningen vinner. Affärsupplägget och ekonomiska resurser är minst lika viktigt. Det ska vara enkelt för kunderna samt billigt och smidigt för affärsinnehavarna. Den lösning som kan sköta transaktionerna för 1 procent av ordervärdet utan några månadsavgifter kommer åtminstone att bli e-handlarnas bästa vän.

Vilse på webben med geolokalisering

Om jag bara får lyfta fram en webbtrend 2011 blir det geolokalisering. Smartmobiler, html5 och användarnas naiva lust att kommunicera med vänner och bekanta har skapat ett drivhusklimat för tjänster där geografiska positioner ingår i mashupen.

I tekniken finns både fantastiska möjligheter och etiska haverier inbyggd. När vi känner till en användares geografiska position kan vi skapa webbsidor som presenterar relevantare information för besökaren. Sedan länge kan vi med ip-nummer lokalisera i vilket kvarter en användare befinner sig, men ip-numren leder oss fel i 15 procent av fallen. Tidigare placerades jag utanför Helsingborg när jag surfade med mitt mobila bredband. Med mobilens GPS går det att pricka in användaren så när som på tio meter, med hjälp av wifi-nätverk klarar vi det med 20 meters felmarginal och genom att triangulera mellan mobilmaster kan vi hamna några hundra meter fel.

Smartmobiler tillsammans med nya webbstandarden html5 gör det enkelt för sajtägare att lokaliseras användaren och utifrån geografisk position presentera relevantare information för användarna. Är jag i Örebro kan exempelvis en mäklarsajt presentera objekt från Örebro på ingångssidan. En detaljhandelskedja kan visa var den närmaste butiken finns. En kalmarit kan bli exponerad för reklam från en stor mathandlare i just Kalmar. Redan idag presenterar Google ett lokalt anpassat sökresultat för sökningar som sökmotorn uppfattar som lokala. Sök på restaurang så förstår du vad jag menar.

Men utan etisk kompass kan vi hamna snett. Alla checkintjänster som Gowalla, Facebook Places och Foursquare och Google Latitude är en integritetsmardröm som får gamla dystopier som Aldous Huxleys Du sköna nya värld att verka småmysig. Här är Huxleys förlängda tvångssemester utbytt mot frivillig elektronisk punktmarkering. Den här informationen går att gräva fram från mobiloperatörernas databaser utan att du installerat en enda liten social app, men då krävs det brottsmisstanke. Men frågan är vad en vass hackare kan hitta på med era geografiska positioner?

Mest darrig blir jag av tjänsten Lociloci som utnyttjar föräldrars naturliga oro och omsorg för sina barn för att för några hundralappar skapa en övervakningsapparat värdig Statsi. Genom att hålla koll på barnens mobilposition kan föräldrarna vaggas in i falsk trygghet genom att de vet exakt var barnens mobiltelefoner befinner sig. Barnen får likt rattfylleristen rörelsefrihet med elektronisk fotboja. Elektroniken får ersätta tillit och verklig koll på vad barnen håller på med.

Utnyttja gärna geolokaliseringens möjligheter, men tänk igenom fördelar och risker först. Nyligen avslöjades att säkerhetsbrister i tjänsten Lociloci gjorde att nazister kunde spåra upp journalisten Peter Karlsson som sedan ett bombattentat på 90-talet lever med skyddad identitet. Det är inte så vi vill att vår sköna nya webb ska fungera.

Mobil avbön

Jag upptäckte till min förvåning att sju procent av mina besökare till min yogabutik Miguru kom från mobiler. Jag gillar mina kunder men jag trodde att de flesta föredrog att ringa in sina order istället för att använda sådana här nymodigheter som internet. Nu upptäcker jag till min förvåning en handfull kunder till om med lagt sin order från en mobil plattform den senaste månaden.

Med skam minns jag att jag bara för några veckor sedan på en föreläsning sagt att man kan avvakta med att mobilanpassa sin nätbutik.

Tidigare har Googles vd Eric Schmidt sagt att ökningen av mobila sökningar har överträffat alla Googles tidigare förväntningar. Idag är 15 procent av alla sökningar på Google mobila. När det gäller sökningar relaterade till restauranger är andelen 30 procent.

Som den konvertit jag är ligger fanatismen nära. Jag är nu övertygad om att de flesta sajtägare och näthandlare bör mobilanpassa sina sajter. Till detta kommer att ordna betallösningar som funkar i mobilen.

Att ta fram en mobilanpassad sajt handlar inte enbart om att skala ner den vanliga webben till att funka på mobiltelefonens lilla skärm. Det är lika viktigt att göra en analys av hur mobilbesökarnas syfte skiljer sig från de vanliga webbesökarna och utifrån den analysen sortera fram det mest intressanta innehållet för mobilbesökaren.

Jag undrar vad användarna ska hitta på det närmaste halvåret. Snart måsta man väl Ipad-anpassa sig också. Hoppas jag hinner fixa detta innan julhandeln.

När hårdvaran flödar över är gränssnittet kung

Idag kostar en grym platt-tv eller en bra laptop mindre än en veckolön för en normalinkomsttagare. För en företagare är det dyrare att hyra in en konsult en dag än att köpa en riktigt bra komplett stationär dator. När hårdvaran kostar som mjölk och bröd är det gränssnittet och paketeringen som gör skillnaden. Detta har Apple förstått.

Det är bara drygt ett år sedan Apple sålde den första Ipaden i USA. Inför releasen var många tekniktyckare osäkra på vad de skulle tycka om denna hybrid. Var det en läsplatta, en förminskad Ibook eller en förvuxen Iphone? Sedan första releasen har minst 15 miljoner Ipad sålts. I Sverige har 175 000 skaffat sig en surfplatta, enligt Mediavision. Apple dominerar helt denna nya nischmarknad, även om Samsung försöker med sina Androidplattor.

I förra veckan var jag på retreat vid Bråviken några mil utanför Norrköping. När vår skäggprydde guru från Madrid började visa mantran på sin Ipad förstod jag att Ipad bryter nya barriärer och når utanför de vanliga tekniknördarna. När jag senare träffade en silversmed som lätt och vant tog upp sin Ipad insåg jag Ipadens storhet.

Apple är framförallt gränssnitt med ett snyggt skal runt. Multitouchskärmen gör den så mycket mer sensuell än det vanliga knattrande tangentbordet. Möjligheterna att installera olika appar låter oss slippa den trista webbläsarens begräsningar.

Succén tror jag beror på att Ipad är mer fritid än arbetstid. Rapporter visar också att företagen har haft svårt att hitta ett vettigt sätt att använda Ipaden. Många medieaktörer hoppas också på att Ipaden ska få användarna att betala för innehåll som de får gratis via sin vanliga pc. Därmed har många resursstarka aktörer ett intresse av att Ipaden blir en succé.

Ipaden har redan hittat sin plats mellan fritid och arbete. Den stora frågan är hur vi får in Ipaden bland våra allt fler digitala kanaler? Ni har nog inte råd att missa det här tåget.

En ny sökrevolutionen varje år

Google förändrade våra liv för flera år sedan. Samtidigt förändrar sig Google varje år. Förra året var inget undantag.

I december 2009 gjorde realtidswebben sitt intåg hos världens populäraste sökmotor. När Google kopplade ihop sig med den hysteriskt populära mikrobloggtjänsten Twitter kunde vi för första gången se sökresultaten förändras inför våra ögon utan att vi gjorde några förändringar i sökorden. På vissa sökningar klickade Twitterinläggen fram samtidigt som de postades runt om i världen.

Tidigare under året hade Google.com fixat till sitt gränssnitt så att vi enkelt kunde snurra presentationen efter hur färsk informationen är eller från vilken typ av källa den härstammade.

2009 var också året när Google har utökade möjligheten till personaliserat sökresultat till alla användare. Tidigare var det enbart användare som var inloggade och hade historikfunktionen påslagen som fick ett sökresultat som var anpassat till tidigare sökningar och beteenden. Med hjälp av en cookie i användarens webbläsare kan Google anpassa sökresultatet efter beteendet de senaste 180 dagarna. Om en användare har visat intresse för en särskild sajt kommer den att rankas upp i framtida sökresultat. Jag har själv lurats att tro att mina sajter börjat ranka på viktiga ord, när det bara handlar om mitt personliga sökresultat

Personaliseringen ger mer relevanta träfflistor för den enskilda, men gör det samtidigt svårt att bedöma hur en sajt rankar på ett enskilt sökord. Alla sökresultat blir ju personliga och unika.

En av de viktigaste förändringarna inom sök och webbutveckling under 2009 var det mobila internet genombrott. Iphoneanvändningen fortsatte att öka det mobila surfandet samtidigt som Googles egna mobiloperativsystem Android fick en ordentlig skjuts i användandet under det sista kvartalet av 2009. Google försäkrade sig om en plats i solen även inom mobilbannerannonsering genom att köpa det mobila annonsnätverket Ad Mob.

Inom mobilt sök är lokalt sök en viktig komponent. Och att Google lägger allt större vikt vid lokalt sök är ett bevis på hur viktigt de tror att det mobila internet kommer att bli. Under 2009 behövde användarna inte ens skriva in en geografisk plats för att det lokala resultatet ska presenteras i Googles vanliga webbsök. Sökningar efter exempelvis restauranger, tandläkare och gym triggar igång det lokala söket. Sökmotorn gissar var användaren befinner sig utifrån ip-nummer, men användaren kan ändra platsen som Google vill knyta en sökning till efter. I Sverige samarbetar Google sedan länge med Eniro för att kunna tillhandahålla ett lokalt sökresultat.

Under 2009 kom Google Streetview till Stockholm. Google fotograferade Stockholms gator för att kunna visa gatubilder i sin karttjänst. Tidigare har andra europeiska städer som Amsterdam och London fått Google Streetview. Men i Sverige ligger både Hitta.se och Eniro före Google vad det gäller att fotografera gator.

När det gäller 2010 så har Google via talesnörden Matt Cutts förklarat att hur snabbt en hemsida laddar kommer att bli en faktor för hur bra en hemsida rankar i Google under 2010. Historiskt har Google inte använt snabbhet i ranking av sajter, men många personer på Google tycker att webben ska vara snabb, enligt Matt Cutts. Den ska vara en bra upplevelse, därför är det rättvist om en snabb sajt får en liten bonus. Det är hög tid att snabba upp sajten till 2010 om man vill få en extra skjuts i sökmotorerna nästa år.

Kriget om framtidens plattform

Nästa år kan gemensam webbteknologi minska spänningen mellan de olika plattformarna för den mobila webben. Det förutspådde Nokias Björn Wigfors om den mobila webben under 2010 på konferensen Le Web i Paris på onsdagen den 9 december.

Vid sidan av realtidswebben är allt fokus på den mobila webben på Le Web 2009 i Paris. På ett svettigt Le Web där laptopar driver upp temperaturen en bra bit över 20 grader är det Iphonen som håller samman majoriteten av de 2300 deltagarna från 50 länder. Alla tillresta amerikaner tar Iphonen som den givna mobila plattformen och konferenssalen blev ett hav av armar när arrangören Loic Le Meur bad alla med en Iphone att räcka upp handen.

Men Nokias Björn Wigfors påpekade att Nokia är den mest använda mobilen världen över. Nokia är också angeläget om att underlätta för utvecklare att göra applikationer för Nokias plattform Symbian.

– Produkter kommer att skifta mot att använda standardiserad webbtekonologi. Med standarder kommer möjligheterna för utveckling av applikationer att förbättras, sade Björn Wigfors.

På Le Web demonstrerades verktyget Mobile Roadie som är gör det enkelt att skapa applikationer till Iphone och i januari nästa år släpper de en version för Android. Mobile Roadie kostar bara 500 dollar.

Andrew Fisher, vd, Shazam Entertainment, som tagit fram en av de populäraste applikationerna till den mobila webben menade att utvecklare inte kan förlita sig på Apples App Store för att få ut sina applikationer.

– Det svåraste för applikationer är att få användarna att upptäcka att de finns. Vår strategi är att komma på så många mobiler som möjligt. Vägen dit går över mobiloperatörerna. För oss som vill nå ut globalt är Nokia den viktigaste mobilen, säger Andrew Fisher, ceo, Shazam Entertainment.

Christophe Francois, Vice President Mobile Multimedia på mobiloperatören Orange, lyfte fram att möjligheten för utvecklare att nå ut med sina applikationer lokalt går via mobiloperatörer. Och all internetbusiness är inte global – detaljhandel är i huvudsak lokal.

– Det är en otrolig kamp att få uppmärksamhet. Vi kommer att se flera olika plattformer. Alla köper inte Iphones. Det finns Nokia och Android, säger han.