Politik på internet

Internetval, var god dröj

Politik på internetDet blir inget internetval i år heller. För politisk information är det fortfarande teven som gäller.

Under de tre senaste valen har jag letat efter tecken på internets ökade politiska betydelse. Men det verkar som om svenskarna är konservativa när det gäller politisk information. 60 procent av de myndiga svenskarna söker aldrig efter politisk information på nätet, enligt rapporten Svenskarna och politiken på internet av .Se-stiftelsen. Bilden är annorlunda bland förstagångsväljare där mer än hälften anser att internet hjälper dem att förstå politik.

Själv drogs jag in den politiska bloggosfären för ett decennium sedan, men jag tröttnade snabbt. Där jag hade skolats i en anda på nätet att man hjälper varandra blev jag istället snabbt utsatt för rena hatangrepp. När jag själv började med liknande debatteknik förstod jag att tiden som politisk bloggare var över. Jag stängde ner min politiska blogg vars domän senare köptes upp av någon nätspammare för att lägga Adsense-annonser på.

När jag följer årets valdebatter via Twitter verkar det som lite har ändrats i fråga om debattklimat på nätet. När partiaktivister tidigare skrev insändare under falska namn ägnar de sig idag åt negativ kampanjande på Twitter under sina egna namn. Vilket ju trots allt är bättre än anonyma cirkulärinsändare. Den politiska twittersfären, som mångt och mycket är separerad från andra twittersfärer, underhålls till stor del av avlönade politiska tjänstemän. Toppolitikerna använder dock Twitter mest för envägskommunikation och då har ju poängen med sociala medier gått förlorad.

För extremister är internet en välsignelse. Nu kan extremgrupper som består av en man och hans hund verka stora. På mera etablerade rasistsajter som Avpixlat kan marginaliserade människor kanalisera sin besvikelse över hur livet blev genom att hata människor från andra länder och kulturer. Allt med stöd från Sveriges fjärde största riksdagsparti.

Men vi ska inte glömma internets betydelse för att organisera kampanjarbete. Som fotbollspappa vet jag hur smidigt det går att hålla ordning på flera fotbollslag med hjälp av mejl. Samma sak för att organisera partier och kampanjgrupper.

Den politiska twittersfären flödar över oavsett om det är valår eller inte. Vi kommer att se många politiska bannerkampanjer på nätet, vilket ju är naturligt med tanke på hur stor andel av reklampengarna som läggs på nätet. Men för partiledarna är det ändå hur de lyckas i tv som betyder något.

Krönikan är tidigare publicerad i Jajja Magazine #27

Aldrig mera tråkigt

Den digitala utvecklingen har förstärkt vår tids rädsla för långtråkighet.

Den engelska filosofen Bertrand Russel sa att man aldrig kan bli något om man inte klarar av att ha tråkigt, för då klarar man inte av att fördjupa sig i något på riktigt. Ett kontroversiellt påstående i en kicksökande digitaldopad kultur.

Idag är det en utmaning att försöka ha tråkigt. Bara i smartmobilen har jag tillgång till trettio olika poddar, ett fyrtiotal tv-kanaler, 15 radiokanaler jag gillar, Youtube, flera tidningar, tio böcker, Spotify, en handfull spel och så vidare. Allt går även att konsumera via dator, surfplatta och teven.

Jag behöver aldrig försjunka i tankar, känna tidens friktion och höra min inre röst. Allt går att skölja bort med innehåll.  Men när jag läser om människor som kollar mejlen på toaletten blir jag förtvivlad. När ska människan vara människa?

Vi lägger en stor del av vår fritid på medier. Förra året spenderade svenskarna sex timmar och fem minuter på olika typer av medier en vanlig dag, enligt Mediebarometern. Frågan är hur roligt det är att glo på tv 98 minuter per dag?

För några år sedan publicerades den norska filosofen Lars Svendsens bok ”Långtråkighetens filosofi” på svenska. Han hävdar att långtråkigheten är ett modernt fenomen som kom under romantiken. Det är romantikens upptagenhet med den egna personen som är roten till tristessen.  Människan försöker hela tiden bekämpa långtråkigheten med tv, fester, droger och musik, enligt Svendsen. Tänk på att boken skrevs innan smartmobilernas genombrott.

Den existentiella långtråkigheten bottnar i brist på meningsfullhet. Här angriper en flod av innehåll bara symtomen och gör det grundläggande problemet värre.

Lars Svendsen tycker att vi ska utnyttja ”dödtid” till att reflektera över vad vi gör med våra liv. Att ha långtråkigt är inte ett misslyckande. Tänk på det nästa gången du ska döda tid med mobilen.

Stor data kräver nytänkande

Vi är på väg från värld där ett begränsat urval datainformation måste inordnas i välstrukturerade tabeller till en framtid där verktyg letar mening och samband i massiva ostrukturerade mängder data – exempelvis webben. Ett aktuellt och obehagligt exempel på det senare är den amerikanska underrättelseorganisationen NSA övervakning av elektronisk kommunikation världen över. Ett mera uppmuntrande exempel är hur Google kan följa influensaspridning i realtid. Google har samkört av användarnas sökningar runt hela världen tillsammans med data om hur influensan har spridit sig för att under nästa pandemi kunna analysera smittspridning i realtid. Google sitter alltså inte tänker ut självklara sökningar kring influensasymtom utan låter analysverktygen hitta sambanden själva på alla språk och marknader. Här krävs feta servrar och gigantiska hårddiskar.

”Big data” vilar på våra allt kraftfullare datorer tillsammans med nästan gratis lagringsutrymme. Gränserna sätts mer av fantasin än fysiska begränsningar. I exemplet NSA kan vi ju fundera på om det verkligen är rätt att övervaka alla för att fånga en handfull terrorister.

Big data gör det möjligt att analysera samhället på ett helt nytt sätt. Frågan är om vi verkligen vill ge politiker och byråkrater dessa möjligheter? Inom näringslivet är möjligheterna minst lika stora. Big Data kan göra det enklare att förutse efterfrågan och prisförändringar. Big data kan också användas för att ge konsumenterna större makt över företagen genom nya möjligheter att förutse exempelvis bästa tiden för att köpa en flygbiljett. E-handlare skulle kunna förstå kunderna bättre än de gör själva.

Big data är redan här. Det handlar mer om att lära sig se möjligheterna med att kunna fånga in alla data istället för ett urval. Sedan får vi inte glömma integriteten när allt blir analyserbart.

Boknördar – lär av Spotify

Nätbokhandeln har fördubblat mina kostnader för litteraturköp, samtidigt som priset per bok har minskat drastiskt. När en intressant amerikansk fackbok eller en smal historiebok om fotboll bara är fem dagar bort beställer jag fler böcker än jag hinner läsa. Men jag klagar inte – känslan att bläddra sig igenom en välsorterad boklåda i Bloomsbury i London kan jag offra för privilegiet att alltid få läsa de böcker jag vill.

Internet har förändrat spelreglerna för bokbranschen. Bokhandlarna visste inte vad de gjorde när de i slutet på 90-talet skålade för de unga entreprenörerna bakom nätbokhandeln Adlibris. Idag säljs runt en fjärdedel av alla böcker via nätet och den fysiska bokhandeln knäar under konkurrensen från nätet och livsmedelsbutiker.

Näringsfrihet kom inte till bokbranschen förrän år 1970 när det så kallade kommissionärssystemet avskaffades, mer än hundra år efter det övriga näringslivet slängde av sig skråväsendets bojor. Fram till 1970 var blivande bokhandlare tvungna att godkännas av förläggarföreningen och underkasta sig förläggarföreningens regelsystem innan det blev någon bokhandel. Med jämna mellanrum läser jag fortfarande debattartiklar om att vi borde återinföra fasta bokpriser som var en viktig del av kommissionärssystemet.

Nästa skifte inom bokbranschen, e-boksrevolutionen, har den svenska bokbranschen gjort det mesta för att försöka fördröja. I USA ser det annorlunda ut. Redan 2007 introducerade Amazon sin läsplatta Kindle och succén var omedelbar. Av Amazons 1000 mest säljande titlar i oktober förra året var mer än hälften av de sålda exemplaren e-böcker. I USA äger 28 procent av befolkningen en platta de kan läsa e-böcker på, enligt PEW Internet.

I Sverige är det främst användarna som driver på utvecklingen. När var och en skaffar sig en smartmobil börjar vi läsa e-böcker på dem. Och när Ipaden och andra surfplattor gör succé blir e-boksläsande bekvämare. I november förra året lånade biblioteken ut 50 000 e-böcker, vilket kostade biblioteken 1 miljon kronor och gav förlagen en intäkt på 500 000 kronor. Men förlagen gör det mesta de kan för att minska utlåningen eftersom de hellre säljer e-böcker än lånar ut dem. Någon gemensam svensk Kindle har inte bokbranschen presterat och när läsarna trots detta omfamnar e-bokslån satsar förlag som Norstedt och Piratförlaget tre månaders karens innan en ny titel får lånas ut elektroniskt. Detta samtidigt som biblioteken lägger spärrar för utlån för att hantera de ökade kostnaderna.

De flesta håller med om att det finns ett värde i att medborgarna läser böcker. Därför borde bokbranschen tillsammans med biblioteken göra det så enkelt som möjligt att läsa böcker. Förra året gick den digitala musikförsäljningen i Sverige om den analoga. Förklaringen är enkel – Spotify. Först när en ny smidig tjänst som Spotify visade en motsträvig musikbransch hur de ska överleva började folket överge illegal nedladdning till förmån för legal strömmande musik. För 99 kronor i månaden har jag tillgång till all ny och gammal musik jag är intresserad av.

När det gäller böcker tror jag att de flesta läsare är beredda att betala mer än 99 kronor i månaden för att ha tillgång till 100 000-tals böcker i e-format. Mobiloperatörerna gjorde oss till ett av världens mest mobiltäta länder på kort tid genom att subventionera hårdvaran. Om bokbranschen subventionerade läsplattor skulle vi kunna göra annat med våra skogar än att trycka böcker på dem.

Varje resa börjar på webben

Jag älskar att resa och alla mina resor börjar på webben. För inspiration och för att checka upp hotell så går jag till bildcommunityn Flickr. Det finns nästan inga resmål man inte hittar hos Flickr. Det är underbart att söka på en plats du planerar att åka till och se en blandning av vanliga turistsnapshots, professionella vyer, restauranger och skabbiga hotell.

Beställa flygbiljetter online gör ju alla, men min favorit är Travelstart. När du letat fram biljetten låter Travelstart dig kolla priserna hos konkurrenterna fastän Travelstart sällan är billigast. En sådan transparens måste belönas.

Tåg är egentligen mitt favoritfärdmedel. Vill ni resa billigt i Sverige ska ni beställa biljetterna 90 dagar före avresa, då kan ni hitta ruggigt billiga tågbiljetter. Skall ni längre rekommenderar jag tyska DB Bahn, som visar tågtidtabeller i hela Europa. Här kan ni dessutom köpa biljetter för hela Europa, men tyvärr ser man bara priser inom Tyskland och Beneluxländerna. Bästa tågguiden är The Man in Seat 61. Här kan enkelt planerar er tågresa till Teheran.

Hotell brukar jag boka via Hostel World. Här hittar man vandrarhem, pensionat och enkla till mellanklass hotell. Den största fördelen är att väldigt många resenärer betygsatt varje hotell. Här vet man redan innan man anländer att personalen är otrevlig eller fantastisk. Betygen har stämt väldigt bra än så länge.

Rough Guides har bland de bästa reseguiderna på nätet, . Sedan kan ni kolla in Wikitravel, men välj den engelska språkversionen som har mer innehåll än den svenska.

Äntligen! E-handlarens handbok

Nu släpper jag min andra bok E-handlarens handbok – Vägen till lönsam e-handel. Det är med stolthet som jag presenterar boken som jag skrivit tillsammans med Lisa Bjerre. Beställ E-handlarens handbok för 245 kronor plus moms hos E-handelstrender.

E-handlarens_handbok

Tajmingen är perfekt då e-handeln aldrig varit hetare. Allt fler detaljhandelskedjor, som Polarn O. Pyret, Gina Tricot, Hemmabutikerna och Din sko, startar e-handel. Samtidigt som de som varit med några år uppgraderar sina plattformar. Dessutom investerar B2B-företag i e-handel när de vill rädda sin vikande försäljning genom att förbättra sin efterförsäljning på nätet.

Jag kan lova att boken ger läsarna konkurrensfördelar framför de e-handlare som inte läst boken.

Det är över ett år sedan jag började planera en praktisk handbok för e-handlare som både nybörjare och erfarna e-handlare kan ha nytta av. När skrivandet gick i stå i höstas kom min gamla kollega Lisa Bjerre in som medförfattare. Vi har kompletterat varandra bra i skrivarbetet.

E-handlarens handbok innehåller konkreta råd för hur e-handlare kan utveckla sin butik, förbättra sin marknadsföring och öka sin försäljning. Boken är också ett stöd för företagare som ska dra igång e-handel för första gången, antingen som ett fristående projekt eller som ytterligare en kanal i befintlig handelsverksamhet.

Jag hoppas att boken blir ett ordentligt avstamp för bättre e-handel i Sverige. Det finns massor av kunskap om hur man säljer effektivare på nätet, men få aktörer arbetar med hela paletten inom e-handel. Jag hoppas verkligen att Lisas och min bok ska få fler att arbeta med de kraftfulla verktyg som finns.

Slutligen: Säga vad man vill om webben, men boken har fortfarande en viktig funktion när det gäller kunskapsöverföring.

Boken går att beställa i hos E-handelstrender, Adlibris, Bokus och Cdon. Är ni intresserade av att köpa många böcker kan ni kontakta mig direkt.

Missa inte årets Reboot

Världens bästa webbkonferens, åtminstone den bästa jag varit på, Reboot går av stapeln den 25 och 26 juni i Köpenhamn. Missa inte detta event där man kan enkelt kan snacka med de största inom webbutveckling över en kaffe eller ett par öl, lyssna på massor av visionär föredrag av de mest kreativa inom webbvärlden. Deras sajt verkar ligga nere för närvarande, men den piggnar säker till om några dagar.

Konferens: En heldag för framgångsrik e-handel

E-handelstrender arrangerar en e-handelsdag tillsammans med Kreditor den 23 april i Stockholm. Eftersom e-handlare normalt är ett gnetigt släkte har vi satt priset så lågt som 995 kronor för prenumeranter på E-handelstrender och kunder hos Kreditor. Resten får betala 1 495 kronor.

Förutom lunch och fika får ni veta det senaste om:

* Köpmönster hos kunderna
* Viktigaste trenderna inom e-handel
* Webbanalys – öka konverteringarna
* Få ut maximalt av Google Adwords
* Så säljer CarpetVista till hela världen
* Trettis framgångsrecept för ombyggnad

Vi presenterar de viktigaste trenderna inom e-handel. Erfarna marknadsförare delar med sig av kunskap som får marknadsbudgeten att räcka längre. Vi visar hur e-handlare kan öka sin försäljning med webbanalys. De mest framgångsrika e-handlarna berättar sina hemligheter. Dessutom mingel med kollegor och branschleverantörer.

Läs hela programmet här. Och anmäl dig här för endast 995 kronor för en heldag med lunch och fika.

forelasare1
Föreläsare

Urban Lindstedt är redaktör för nyhetsbrevet E-handelstrender och tidigare mångåring redaktör på tidningen Internetworld. Han har skrivit boken Sökmarknadsföring och arbetar just nu på en bok om e-handel. Han driver också yogabutiken Miguru.se

Lars Johansson har mångårig erfarenhet av att jobba med internetkanalen, både som användare/köpare, konsult och ledare av branschens intresseorganisation WAA. Han jobbar för närvarande som webbanalyskonsult på Mark Red och ansvarig för att ämnet diskuteras på Internet Marketing Conference i bland annat Vancouver och New York.

Ulf Sjöström är produktchef för sponsrade länkar hos iProspect. Han har flera års erfarenhet av att köpa sponsrade länkar åt både stora och små företag. Han har arbetat med kunder som Hotels.com och Svenska spel.

Ludvig Friberger, grundare av CarpetVista med en bakgrund inom reklambranschen och Mikael Rehn, vd på CarpetVista och tidigare kundtjänstansvarig. CarpetVista är idag världens största mattbutik verksam på 16 olika språk och växer snabbt trots en vikande marknad för mattor.

Frank Hoffman är it-chef på Tretti.se sedan tre år med ansvar för sajten och nylanseringen. Arbetade tidigare på Framfab och grundade webbyrån StockholmBarcelona.

Magnus Fredin är försäljningschef på Kreditor med ansvar för försäljningen i Sverige och Finland. Har mångårig erfarenhet av e-handel i allmänhet och faktura som betalsätt i synnerhet.

Kan man lita på en pr-konsult?

Jag har läst en del klämkäcka artiklar om hur man som företagare får journalister att skriva om dina produkter och tjänster. Ofta handlar det om hur man ska hitta på saker som journalister gillar. Dramatisera verkligheten lite. I artiklarna får man intrycket av att det bara är att beställa en artikel i morgondagens tidning. Så är det inte.

Ändå skriver många pressmeddelanden, eftersom det kräver så lite. Detta märks i alla journalisters inkorgar som svämmar över av de mest obskyra pressmeddelanden. De flesta pressmeddelande raderas omgående av den luttrade nyhetschefen eller reportern. Men i bästa fall kanske var tionde reporter ändå kommer ihåg företagsnamnet. I var hundrade fall blir det kanske en notis.

Nästa steg är att anlita en pr-konsult. Räkna med att betala mellan 25 000 och 75 000 kronor i månaden för dina pressmeddelanden efter att pr-konsulten kommit in i bilden. Pr-konsulten vet till vem han ska skicka pressmeddelandena och oftast skriver de helt okej pressmeddelanden. Frågan är om det blir några artiklar i tidningarna ändå?

När jag arbetade på tidningen Internetworld runt år 2000, innan it-bubblan sprack, så kunde jag få upp till fem samtal om dagen från pr-konsulter. Ofta ville de veta om jag lästs deras pressmeddelanden. Vilket jag sällan gjort av den enkla anledningen att den så kallade nyheten i pressmeddelandet inte hade någon som helst relevans för tidningen jag arbetade för. Jag tvivlar inte en sekund på att de ändå fakturerade sina uppdragsgivare trots att de ringt upp fel reporter på fel tidning. Många pr-konsulter jag haft kontakt med har inte förstått inriktningen på den tidning jag arbetat på.

Mitt råd är att diskutera igenom ert företag med en mediekunnig person. Här kan säkert en pr-konsult fungera utmärkt. Sedan kontaktar du själv rätt tidningar och berättar om ditt företag och dina tjänster. Jag har som regel att om en vd tar sig tid att ringa upp mig så lyssnar jag alltid. Har hon kontaktat fel journalist så brukar jag hänvisa dem rätt. Om deras nyhet inte är en nyhet så berättar jag det.

Katalogen är död – länge leve Infoo.se

Infoo.se

Vi kommer att byta namn på KTHNOCs webbkatalogen, gamla Sunetkatalogen, till Infoo.se – Den officiella svenska webbkatalogen. Att byta namn och domän är helt nödvändig för att kunna utveckla katalogen.

Vi behövde ett kortare och enklare namn som kan sätta sig i användarnas medvetande. Det är inte lätt att hitta bra lediga domäner, men vi fastnade till slut för Infoo.se. Ambitionen är att Infoo.se – Den officiella svenska webbkatalogen ska bli en webbdestination på egna meriter.

Formgivaren Martin Roos har tagit fram en rad förslag på grafisk design. En viktig förutsättning för uppdraget är att loggan ska ha hög läsbarhet även i små grader. Tyck gärna till om förslagen.

Rädda länkjuice från felaktiga länkar

Google Webmaster Central har släppt en ny funktion som gör det möjligt att se brutna externa länkar som pekar mot din sajt. Det gör det möjligt att kontakta sajtägare som har felaktiga länkar pekande mot din sajt och be dem ändra länken eller att göra en permanent omdirigering på din egen sajt från den icke-existerande sidan till en sida om finns på din sajt. Därmed fångar du upp eventuell länktrafik och få de av länkkraften av de tidigare felaktiga länkarna.

Dessutom har Google Webmaster Central gjort det möjligt att ladda ner en rapport om alla indexeringsfel som Google hittar när den spindlar din sajt. Det har ett klart värde för sajtägare att känna till felen för att sedan åtgärda dem.