Dum, dummare, Facebook

Trollen är värre idag än på John Baurs tid.
Trollen är värre idag än på John Baurs tid.

Drömmen om internet som en jämlik plats för diskussion är död sedan länge. Att vem som helst kan posta innehåll betyder ingenting i praktiken.

Sociala medier är sedan länge en tummelplats för troll och extremister. Digitala medier har svårt att stödja intelligenta diskussioner, resultatet blir snarare polarisering mellan extrema synpunkter. Längre texter på bloggar har också fått ge vika för kortare texter och bilder på populära plattformar som Instagram, Snapchat och Twitter.

Vid internets publika genombrott ett par år efter millennieskiftet levde fortfarande drömmen om nätet som en plattform för kunskapsdelning, diskussioner och demokratisk fördjupning. Kunskapen finns där en googling bort för alla som orkar, men diskussionerna har blivit fragmentariska och troll-infekterade. På många sätt var det ett misstag att släppa på kommentarer på vanliga dagstidningar och det är ett tecken i tiden att idg.se som var pionjärer med kommentarer tog bort dem när de gjorde om sin sajt i början av året. Idg hade en aktiv men ganska liten community som kommenterade artiklar.

Facebooks räckvidd bara ökar. I år använder 70 procent av befolkningen tjänsten. Ökningen beror främst på att äldre börjar använda Facebook, enligt rapporten Svenskarna och Internet 2015De som använder sociala nätverk gör det i snitt 6,4 timmar i veckan, nästan 1 timme om dagen. Det är en timme mer i genomsnitt per vecka jämfört med 2014.

Verktygen och plattformarna finns där för att interagera med människor, men de sociala nätverken har i huvudsak blivit plattformar för kändisar, sportstjärnor och företag som vill sprida sina kommersiella budskap. En genomsnittlig medborgare har mycket svårt att slå igenom det öronbedövande bruset med undantag av enstaka Facebooksupprop som uppfyller virala grundkrav. Politiska diskussioner är nästan alltid infekterade av troll.

I praktiken är sociala medier hierarkiska. Bara fyra procent av Twitters aktiva användare har tusen eller mer följare. Bara en tiondels procent har 25 000 följare eller fler. Lägg till att tio procent av alla tweets är spam enligt analysföretaget Network insight. Andra än artister, sportstjärnor och världspolitiker är chanslösa att få en tillräcklig följarbas för att kunna föra vettiga diskussioner.

De flesta människor använder sociala medier passivt. Även om alla har möjlighet att posta innehåll så lutar de majoriteten tillbaka med popcorn i knät för att bara låta sig underhållas av galna videos och meningslösa klick-beten. Sociala medier är helt enkelt inte särskilt sociala.

Meningsfyllda diskussioner har svårt att överleva på de stora sociala nätverken. Revolutioner sprungna ut twitter överlever inte mötet med organiserade maktgrupper. Organisation och hierarki vinner näsan alltid matchen mot lösa nätverk. Baksmällan efter den arabiska våren är en plågsam påminnelse om detta.

Oavsett om det handlar om ett företag som vill nå sina kunder eller en opinionsgrupp som vi ändra på ett maktförhållande så kan aldrig sociala medier vara något annat än ett kompletterande verktyg.

På många sätt tror jag mer på bloggen som en plattform för diskussion inom nischer. Bloggens fördel är att den har en tydlig avsändare som håller koll på kommentarer och kan enkelt radera trollens bittra spyor. Bloggen är mer en fast punkt där det ständiga flödet från sociala medier blir flyktigt intill meningslöshet.

Vörda kommentaren

Nu ska det twittras, facebookas och bloggas samtidigt som vi uppdaterar våra cv-n på Linkedin. Sedan är det aldrig fel att ladda upp lite filmer på YouTube. Allt detta är utmärkt, men jag vill slå ett slag för den styvmoderligt behandlade kommentaren.

Jag blir lika glad varje gång någon tar sig tid att skriva en intressant kommentar till en bloggpost eller tidningsartikel. Det är inte så glamouröst men en viktig kugge i en allt bättre webb.

Tom Davenport på Harvard Business Review har analyserat vad som gör en kommentar bra:
1. En kommentar ska vara kort. Ingen vill läsa avhandlingar när de går igenom kommentarer.
2. Kommentaren ska vara grammatiskt och språkligt korrekt.
3. Humor är oslagbart i en kommentar. Gärna torr.
4. Kommentaren ska säga något om kommentatorn. Det gör kommentaren mer mänsklig och intressant.
5. Var trevlig. Man behöver inte vara otrevlig även om man tycker annorlunda i sak än inlägget man kommenterar.
6. En tydlig struktur. En kommentar bör vara väl strukturerad – gärna som en punktlista.

Uppkopplat hackat av bloggspammare

Idag fick jag ett mejl ifrån Google som vänligen berättade att Uppkopplat tagits bort från Googles index i trettio dagar för att jag ska få möjlighet att ta bort massa dolda spamlänkar. Eftersom Uppkopplat fortfarande finns kvar i indexet så är det nog enbart posterna med spamlänkarna som tagits bort.

Medan vi indexerade dina webbsidor upptäckte vi att några av sidorna använde teknik som inte följer våra kvalitetsriktlinjer. Riktlinjerna hittar du här: http://www.google.com/support/webmasters/bin/answer.py?answer=35769&hl=sv. Orsaken är förmodligen att webbplatsen har ändrats av en tredje part och problemet är ofta att den felande parten får åtkomst till en oskyddad katalog utan behörighetsbegränsningar. Många gånger laddar de upp nya eller ändrar befintliga filer, vilka klassas som skräppost i vårt index.

Jag är tacksam mot Google som har bättre koll på min blogg än jag själv. Jag hittade minst tio poster där spammaren lagt in långa sjok med dolda länkar. Det är inga problem att se länkarna om man öppnar poster i redigeringsläge. Det hela känns mycket obehagligt och jag tänker läsa på ordentligt om att skydda sin wordpress-blogg.

Jag har idag uppgraderat WordPress till den senaste versionen. Före uppdateringen hade jag version 2.7 och jag uppmanar alla som läser detta att göra samma sak med sina WordPressbloggar.

Uppdaterad: Det är en mask som automatiskt hackar wordpress-bloggar. De som har uppdaterat till senaste versionen är säkra mot just denna mask. Matt Mullweg har skrivit om detta.

Nytt fokus på yogablogg

Nu satsar jag på en blogg om yoga. När jag startade yogabutiken Miguru så fixade jag en blogg på Subtext plattform för att att den skulle kunna ligga på samma servrar som den asp-baserade e-handelsplattformen E-kvist. Jag gillade aldrig Subtex och jag hatade att jag inte hade tillgång till servrarna den låg på. Allt kändes stelt och bloggandet har uteblivit.

Med WordPress-blogg på mitt eget webbhotell på en subdomän har jag full kontroll. Samtidigt är jag mer engerarad i yoga än någonsin. Jag åker på yogaläger och yogar varje morgon.

Ambitionen med min nya yogablogg är att den ska bli en informationshub om yoga i Sverige och samtidigt driva trafik och kunder till min butik Miguru.

Ge oss mer empati på nätet

Tonen på internet är ofta hård och hjärtlös. Något händer med människor när de skriver kommentarer till artiklar, går loss på ett forum eller mejlar. Normalt städade människor skriver saker de aldrig skulle drömma om att säga direkt till en människa. Redan på Usenet-tiden, e-postlistor i som var populära i internets barndom, så myntades Godwins lag. Den menar att ju längre en diskussion fortgår på Usenet, desto större är sannolikheten att debattörerna ska anklaga varandra för att vara nazister.

Jag arbetade flera år på tidningen Internetworld och där man fick man acceptera att löpa gatlopp i artikelkommentarerna mellan varven. Delar av den rätt nördiga publiken kunde aldrig nöja sig med att skribenten hade fel, eller hade missuppfattat någon teknisk detalj. Nej, man var alltid helt inkompetent, köpt av IBM eller något ännu värre. Tack och lov blev man också försvarad av andra läsare. Jag brukade inte gå i svaromål när utgångspunkten var att jag var helt inkompetent.

Jag ser ofta samma elaka ton i kommentarerna till Dagens Medias artiklar, där de anonyma kommentatorerna ofta tävlar i att ta heder och ära av personer i artiklar. Trots detta är jag mycket positiv till artikelkommentarer. Fördelarna med att läsarna kan komplettera uppgifterna i en artikel överväger.

När jag under några år bloggade om politiska frågor var tonen om möjligt ännu värre. Här samlade femtonåriga grabbar poäng genom att bland annat anklaga mig för att vara en efterbliven chimpans, för att sedan ta tillbaka påståendet i omsorg för chimpanserna. Den viktigaste anledningen att jag slutade blogga politiskt var de oerhört hårda och elaka tonen i debatten. Samtidigt vet varenda bloggare att det bästa sättet att få trafik är att vara riktigt elaka. Att göra en schulman funkar alltid.

Möjligheten att debattera på forum samt kommentera på bloggar och tidningssajter är på det stora hela bra. Men som bloggare eller sajtägare måste man sätta tonen. Jag tycker att man tidigt ska visa att man inte accepterar en allt för elak ton. Det går faktiskt att radera otrevliga kommentarer som saknar relevant kritik.

Gör bloggosfären till dina bästa medarbetare

Under året har jag lanserat flera internetprojekt. Det började med nyhetsbrevet E-handelstrender; sedan köpte jag gamla Sunetkatalogen som vi precis relanserat som Infoo och jag har dessutom släppt e-butiken Miguru för yogaprodukter.

Gemensamt för alla projekten är att jag har lanserat dem på Uppkopplat. Sedan har jag fått massor av bra feedback, både ris och ros, från både kända och okända läsare av bloggen. Jag får direkt respons från kunniga webbmänniskor samtidigt som budskapet sprids på andra bloggar. När det gäller Infoo gjorde jag till och med en omröstning om vilken logga vi skulle välja och valde sedan den logga som flest bloggläsare gillade.

I förra numret av Wired räknades bloggen ut som kommunikationsmedel för mindre aktörer i artikeln Kill your blog. I USA är det mikrobloggande med Twitter som gäller.

Men är man passionerad med det man gör är bloggen fortfarande en fantastisk kanal. Det finns en oerhörd kraft i att kommunicera med omvärlden med en blogg. Hemligheten är att vara öppen och generös med fakta. Finns inte viljan att kommunicera ska man aldrig skaffa en blogg.

Att utnyttja våra nya kommunikationsverktyg fullt ut ger konkurrensfördelar mot de som är fast i det gamla. Jag tror på en andra bloggvåg där företagen öppnar upp för ljus och insyn. När får vi se det första svenska helt transparenta företaget?

Dags att stoppa undan pressreleasen

Jag gillar franska filmer. När amerikanarna gör allt för att döda varandra på film så pratar fransmännen oavbrutet medan de äter läcker mat. Ibland har de sex med varandra, men det är pratet och maten som är viktigast. Det är ingen slump att bloggosfären är enorm, aktiv och inflytelserik i Frankrike.

Människan har alltid strävat efter att kommunicera. Vi har gått ifrån att hacka i sten, slå på shamantrummor och berätta runt lägerelden till att blogga och mass-messa på ett par tusen år. Inte undra på att hjärnan blir överhettad. Vi som helt anammat den nya verkligheten messar, bloggar, chattar, facebookar, jaikuar och mejlar i en stadig ström.

En del har svårt att stoppa strömmen av meddelanden ens när de sover. Jag vet unga tjejer som sover med mobilen under kudden och alltid svarar när kompisarna skickar mass-mess klockan två på natten. De flesta njuter av möjligheten att kommunicera och bygga nätverk, en del går in i väggen när de inte kan hantera informationsströmmen. (Man behöver faktiskt inte svara på alla mejl.)

Vid sidan av denna bikupa av nätmänniskor lever många företag och organisationer som om internet inte fanns. Visst har de hemsidor med pressmeddelande, produktbeskrivningar och kontaktformulär. Men de kommunicerar inte. Om de till hör den extrema fronten i organisationsvärlden har de en blogg, men den behandlas bara som ett publiceringsverktyg – inte som ett medel att kommunicera med kunder, media och partners.

Det spelar ingen roll om du lägger upp en blogg på en hemsida om du inte vill kommunicera med människor, avslöja något bortom pressreleasesvenskan och verkligen lyssna på mottagarna.
Gå hem och gör läxan. Det är faktiskt mycket roligare att interagera med sin målgrupp än att bara köpa banners och skicka ut kommunikéer.

Siewert Öholms sista haveri

Den åldrande tv-ikonen Siwert Öholm har en enmanskampanj i Don Quixotes anda mot bloggare. Han har lyckats publicera debattartiklar hos Hela Gotland och Borås-Tidning där han ger oss verktyg att hantera den nya medievärlden:

Första rådet: Du måste inte hinna läsa alla bloggar.

Andra rådet: Du mår bättre om du inte ödslar tid på bloggtyckeriet.

Tredje rådet: Läs tidningar i stället och lyssna på P1 i radio och P2:s Aurora.

Fjärde rådet: Identifiera seriösa tyckare från haverister.

Femte rådet: Inse att bloggarna inte alls är den nya demokratin.

Sjätte rådet: Tro aldrig att bloggskrivarna har de viktigaste argumenten.

Sjunde rådet: Träffa riktiga människor i den riktiga världen och tala med dem på riktigt.

Siewert har som vanligt ingenting förstått. Vi läser uppenbarligen inte samma bloggar. Dessutom tror han att om man läser bloggar så måste man sluta se på dokumentärer på tv, läsa dagstidningar, lyssna på radio och läsa böcker. Ingenting kunde vara felaktigare.

Mina favortitbloggar berikar min medievärld genom att visa på guldkorn hos internationella tidningar som jag normalt inte läser, de är snabbare på intressanta nyheter, de ger ibland andra perspektiv än hur gammelmedia skildrar händelser. Det var exempelvis mycket intressant att läsa hur Pirate Bay såg på publiceringen av förundersökningen i Arbogamorden. När det gäller mina egna bevakningsområden som internetmarknadsföring och e-handel är bloggarna det enda sättet att hålla mig à jour eftersom vanliga tidningar alltid är för sent på pucken.

Så om Siwert inte vill läsa bloggar, som enligt honom främst består av ”en blandning av kommersialism, egotrippar och rent strunt” och han inte heller vill skriva ”om sin egen förkylning” som tydligen alla bloggare gör kanske han kan börja spela boule. Det är mycket värdigare för en gammal programledare än att basunera ut att man ingenting förstått, ingenting vill förstå och att allt var bättre förr.

Blogga lugnt med WordPress

Jag har bloggat med WordPress.org sedan i november 2004. Under åren har jag laddat ner och upp uppdateringar, fixat med tilläggsprogram, meckat med kod och mallar, svettats över databasfel. Tidiga kvällstimmar har slutat med gryniga ögon i vargtimmen. Jag har säkert lagt månader på detta fantastiska webbverktyg och rynkat på näsan åt de okunniga som använt sig av enkla webbaserade bloggtjänster som Blogger.

Frågan är om jag gjort rätt? Efter att testat WordPress helt webbaserade tjänst på WordPress.com så undrar jag om jag inte slösat bort min tid med deras serverbaserade bloggverktyg. Faktum är att WordPress webbaserade gratis webbverktyg är riktigt bra, med nästan samma funktionalitet som den serverbaserade, men helt utan allt krångel som ett eget webbhotell kan ge dig.

Om jag skulle börjat blogga idag hade jag utan tvekan valt den enklaste webbaserade vägen.

WordPressklubben är här

Stilenligt blev startskottet för WordPressklubben en tråd hos mikrobloggen Jaiku. Ett femtontal entusiaster ligger bakom denna virtuella sammanslutning för WordPress-fans.

Syftet med WordPressklubben är att skapa ett nätverk som kan agera språkrör i open source-frågor, och i synnerhet när det gäller webbplattformen WordPress utbredning i Sverige.

De vill ha fler medlemmar och jag vill naturligtvis vara med.

DN på Stan gör världens sämsta blogg

Dn På Stan har genomfört en redesign på webben och papper. Det ser snyggt ut och DN:s innehåll brukar normalt hålla hög kvalité. Men bloggen är nog det sämsta jag sett ur sökmotorsynvinkel.

Rubrikerna är bilder och därmed oläsliga för sökmotorer. Det finns alt-texter till rubrikbilderna, men jag tvivlar på att sökmotorerna kommer att nöja sig med detta. Inläggen saknar dessutom unika titeltaggar. Min erfarenhet är att titeltaggarna tillsammans med rubrikerna är de två viktigaste faktorerna för att ranka i sökmotorerna.

Normalt anser jag att man först och främst ska tänka på läsarna och sökmotorerna sedan. Men att strunta i att skapa läsbara rubriker och unika titeltaggar är bara dumt. Jag saknar dessutom RSS-flöde och bloggrulle.

Ola Henriksson Per Steen på Svd har också skrivit om DN på Stan bloggen.

Twingly släpper ny sökmotor i privat beta

Linköpingsföretaget Primelabs har släppt sin nya spamfria bloggsökmotor Twingly i privat beta. Här tigger du en inbjudning. Twingly har idag indexerat nästan 150 000 svenska bloggar och den nya sökmotorn göra innehåll från 15 miljoner internationella bloggar tillgängliga via sökmotorn.

– Vårt index växer hela tiden, säger Martin Källström, vd på Primelabs till Uppkopplat.

Det går att avgränsa sökningarna utifrån språkområden i bloggosfären och tidpunkt för publicering. Sökrankingen kan bestämmas utifrån Twinglys algoritmer, sociala omröstningar och inlänkningar.

Det är Twinglys spamskydd som gör att de kan utmana internationella aktörer som Technorati som blivit allt mer nedsmutsade av spambloggar. Användarna kan välja att söka inom ett garanterat spammfritt index eller ett större index där risken för spam kvarstår.
– Vi indexerar bara godkända bloggar. Urvalet sker både genom algoritmer och redaktionellt, säger Martin Källström.

Några sponsrade länkar på Twingly är inte aktuell utan pengarna tjänas genom B2B-tjänster som att tillhandahålla listningar av bloggar som citerar olika tidningar som är kunder hos Primelabs.