Wikipedia blir bok

Nu ger det tyska förlaget Bertelsmann ut Wikipedia i bokform. Genom att välja ut de 25 000 mest populära posterna på tyska Wikipedia som årsbok vill förlaget tracka tidsandan, skriver Svensk Bokhandel.

Tio personer på Bertelsmann komprimerar och faktagranskar Wikipediaartiklarna. Varje artikel blir cirka 15 rader lång, och bokverket illustreras med ett tusental fotografier. Första upplagan av den 1 000 sidor tjocka Wikipediaencyklopedin trycks i 20 000 exemplar. Den börjar säljas i september och kommer att kosta knappt 200 kronor.

Flera stora europeiska uppslagsverk vacklar under trycket av Wikipedias genomslag. Franska Quid och tyska Brokhaus finns numera bara på nätet. Svenska NE räknar inte heller med att för evigt ge ut pappersuppslagverk utan närmar sig breakeven med hjälp av biblioteksabonnemang.

Själv anser jag att NE ska släppas fritt. Antingen som annonsfinansierat i bolagsform eller ännu hellre i stiftelseform. Lika mycket som jag älskar Wikipedia, mer än ni tror, så hatar jag när Wikipedia anges som källa i tidningsartiklar och skoluppsatser.

Håll koll på din wikiprofil

Uppslagsverket Wikipedia är en av världens populäraste sajter med över två miljoner engelska uppslagsord och närmare 300 000 svenska uppslagsord. När man söker på Google kommer ofta uppslagsord från Wikipedia etta. I februari fick uppslagsordet Volvo över 30 000 besöka i den engelska upplagan och 4505 besök hos Svenska Wikipedia. Uppslagsordet Sweden gav över 275 000 besök under samma period. Därför är det inte oväsentligt hur du eller ditt företag, organisation, branschord eller till och med land presenteras hos Wikipedia.

För dem som inte vet är wikis är ett publiceringsverktyg som ger vem som helst tillåtelse att förändra innehållet på en hemsida. I teorin låter det livsfarligt men Wikipedia, som är en av världens populäraste sajter, har visat att tillit och samarbete fungerar utmärkt i praktiken.
Därför kan du själv lägga upp ett uppslagsord om dig själv och ditt företag. Du behöver inte ens vara inloggad. Om ditt företag redan finns på Wikipedia så kan du redigera detaljer så att allt blir korrekt. Men det går inte att bre på med marknadsföringsjargong – då raderas ditt uppslagsord direkt av de aktiva användarna hos Wikipedia.

En viktig funktion hos wikiverktyg är möjligheten att följa hur ett dokument har redigerats över tid. Det går enkelt att se vem som gjort en förändring i ett dokument och vad i förändringen består av samt att byta tillbaka till en tidigare version. Wikipedia har till och med programvaror som kontrollerar om en användare kommer från det aktuella företaget som redigeras.
Om du vid upprepade tillfällen skriver allt för vänligt om dig själv och länkar friskt till sina egna sajter så kommer det att hissas varningsflagg kring just dina uppslagsord.

Använd möjligheten att skriva om dig själv på Wikipedia. Wikipedia sammanfattar det bästa med samarbete på internet – missbruka inte denna fantastiska resurs.

Krossa hierakrikerna med en wiki

Wikis är mer än uppslagsverk där alla kan redigera innehållet. Med wikiverktyg kan företag öppna konversationen med både kunder, partners och medarbetare.

Wikis är ett publiceringsverktyg som ger vem som helst tillåtelse att förändra innehållet på en hemsida. I teorin låter det livsfarligt men Wikipedia, som är en av världens populäraste sajter, har visat att tillit och samarbete fungerar utmärkt i praktiken. Med en publik wiki kan företag skapa en dialog med kunder och partners. Om en publik wiki känns för riskfylld går det alltid att skapa ett levande intranät med hjälp av wikis. Med en intern wiki kan du bryta ner den hämmande informationshierarkin inom företaget och frigöra kreativiteten istället.

Vinsten kan bli omedelbar som för Axel Thill, e-handelschef hos Dresdner Kleinwort i Storbritannien, som minskade ner på e-postströmmen med 75 procent sedan företaget satsade på interna wikis, enligt tidningen Independent. Det finns många exempel på att wikis är ett utmärkt sätt att publicera manualer och handledningar. Och en wiki borde vara ett självklart informationsnav på alla större konferenser.

Tidningen Fokus har experimenterat med wikiinslag på sin sajt Makthavare, men de fokuserar på eget låst innehåll som sedan besökare kan kommentera i wikiform. Mindroute, som utvecklar wikiverktyget Incentive, löper dock hela linan genom att använda göra sin egen hemsida till en wiki där vem som helst kan skriva och redigera om innehållet.

När det gäller interna wikis så är Ikanobanken, sökteknologiföretaget Apptus och Sony Ericsson några av de företag som köpt det svenska wikiverktyget Incentive.
Ursprungsidén med wikin var att den skulle var enklare än vanlig html-kod att använda. Med enkla tecken som exempelvis dubbla hakar [[länk]] runt ett ord så skapas en intern länk och dubbla apostrofer runt ett ord ´´fet´´ gör ordet fetat och med == skapas rubriker.
En viktig funktion hos wikiverktyg är möjligheten att följa hur ett dokument har redigerats över tid. Det går enkelt att se vem som gjort en förändring i ett dokument och vad i förändringen består av samt att byta tillbaka till en tidigare version.

Uppslagsverket Wikipedia är den kändaste wikin med över två miljoner engelska uppslagsord och närmare 300 000 svenska uppslagsord. Trots belackare är Wikipedia det mest använda uppslagsverket i världen, vars uppslagsord ofta hamnar etta i Googles sökresultat. Vetenskapliga undersökningar av innehåll hos Wikipedia och det traditionella uppslagsverket Encyclopædia Britannica har visat att det blir ungefär lika många fel hos dem bägge.

Men wikis har en betydligt bredare användning än att vara publiceringsverktyg för fria uppslagsverk. Många företag använder wikiverktyg, kommersiella eller gratisversioner som bygger på öppen källkod, som projekt- och samarbetsverktyg bakom brandväggen. Det finns exempel på större företag som Janssen-Cilag i Australien som enbart använder wikis som intranät.

Wikis är ett sätt att komma undan hundratals gruppmejl som tynger ner kommunikationen på större företag. Istället för att skicka gruppmejl som ingen läser kan medarbetarna skriva på wikin om just det aktuella ämnet och sedan kan andra medarbetare fylla på med synpunkter eller kanske redigera det som redan står där.

En wiki är också en utmärkt plattform att starta ett projekt utifrån, som ett klotterplank där hugskott och bättre idéer kan samlas utan allt för kvävande ramar. Senare när projektet fått fastare ramar kan det att behövas mer avancerade möteskalendrar och versionhantering av dokument för att komma vidare.

Kommersiella wikiverktyg som Confluence, Social Text eller svenska Incentive bygger ut wikifunktionaliteten med kommentarfunktioner, bloggar och stöd för att smart kunna bevaka, organisera och hitta informationen.

MediaWiki
MediaWiki, som är plattformen för Wikipedia, är den mest kända wikimjukvaran. Flera öppna mjukvaruprojekt som WordPress och Mozilla använder MediaWiki som plattform för användarhandledningar, till stöd för utvecklarna och dylikt. Ett svenskt exempel är föreningen LM Dyks Dykopedia som skapat en ambitiös wiki om dykning.

Mjukvaran är gratis att ladda ner och använda. Den är också enkel att konfigurera. Problemet är att den saknar många stödfunktioner för exempelvis projektstyrning som finns med i de kommersiella varianterna. Företag brukar normalt föredra kommersiella produkter eftersom de kan tillhandahålla support och går att ställa till svars om någon blir fel. Det finns it-konsulter som hjälper företag att sätta upp MediaWiki och det går att få support för MediaWiki via supportforum som drivs av eldsjälar.
www.mediawiki.org

Incentive
Malmöföretaget Mindroute har utvecklat wikiplattformen Incentive för företag som vill använda wikis och bloggar internt, men också för den publika webben. Deras största kund Sony Ericsson planerar att använda Incentive globalt för att knyta samman alla kontor runt om i världen.

Incentive kostar från 25 000 kronor till 250 000 beroende på antal användare. Förutom möjligheterna att snabbt lägga upp wikisidor så finns det bloggverktyg för både internt och externt bruk. Användare kan också tagga och kommentera innehåll. Det går lätt att bevaka vad som händer på plattformen med hjälp av rss-flöden.
Beta.mindroute.com

Confluence
Wikiverktyget Confluence, som utvecklats av det australiensiska företaget, Atlassian kostar mellan 7 600 och 52 000 kronor beroende på antal användare.
Förutom möjligheten att skapa wikisidor går det att bygga särskilda avdelningar för exempelvis en projektgrupp eller en avdelning. Det finns bloggfunktionalitet och möjlighet att kommentera både wikitexter och blogginlägg. En viktig funktion är dokumenthantering och stöd för att kunna organisera innehållet hierarkiskt och möjligheten att tagga innehåll.
Administratören kan även ge olika användare olika rättigheter att se och redigera innehåll.
www.atlassian.com

Social Text
Social Text är ett wikiverktyg som utvecklats av det amerikanska företaget med samma namn. Förutom själva wikifunktionaliteten finns det bloggverktyg och möjlighet att kommentera varje sida. Det går också att mejla in direkt till en wikisida. Användare har en egen kontrollpanel varifrån han kan prenumererar på förändringar på särskilda sidor.

Det går att tagga upp allt innehåll och nya sidor indexeras omedelbart av den interna sökmotorn. Social Text har även ett dokumenthanteringssystem.
Och administratören bestämmer vem som skal ha tillgång till informationen.
www.socialtext.com

Uppdaterad

Hos Wikispaces kan man enkelt lägga upp en wiki gratis eller betala och slippa annonser.

Missa inte Mindroutes wikisajt

Nu ligger mjukvaruföretaget Mindroutes nya wikisajt uppe i betaversion. Den som registrerar sig kan exempelvis redigera om företagets produkttexter. Vd-n Rickard Hansson är mycket entusiastisk på sin blogg.

Jag har inte varit så exalterad över vår nya hemsida sedan vi startade företaget för fem år sedan

Gutenbergare mot Google jockeys

På vilket sätt har internet med Google och Wikipedia som två av de viktigaste komponenterna påverkat vårt sätt uppfatta och hantera information? Hermann Maurer vid Graz University of Technology i Österrike har i en 187-sidig rapport försökt fånga farorna med ”Google klipp-och-klistra-syndromet” ur ett kunskapsperspektiv:

But there is also an important consequence affecting our whole knowledge production and reception system on a more socio-cultural level: After googling a technical or common term, a name or a phrase or whatever, especially the younger generation tends to operate with the found text segments in a categorically different way than the generation of the Gutenberg Galaxy did: While the print generation tended towards structuring a topic and writing a text by themselves, the new “Generation Google” or “Generation Wikipedia” is rather working like “Google Jockeys” [N. N. 2006a] or “Text Jockeys” [Weber 2007f]: They approach text segments in a totally different manner then the printsocialised generation. Text segments found on the web are often appropriated despite their clearly claimed authorship or despite their clearly communicated copyright restrictions because they are seen as “free” and/or “highly reliable”. One often hears persons accused of net plagiarism justifying themselves: “But it’s already written on the web – why should I put it in new words anyway?”. See the quite disenchanting example in [Weber 2007a, 4] The new generation of text jockeys starting with googling key terms or phrases tends to cut and paste found information of the search engine’s result list directly into their document and claim a new authorship from now on. Of course plagiarism also occurred in the print era (as will be shown later on), but the Google Copy Paste technique is something categorically new in the history of the relationship between text and author.

Mindroute wikifierar sin företagssajt

Att ett mindre mjukvaruföretag gör om sin hemsida är närmast en icke-nyhet. Men när Malmöföretaget Mindroute lanserar sin nya sajt den 5 december så kommer den att vara en wiki. Vem som helst kan redigera informationen om deras publiceringsverktyg Lemoon eller wikiverktyget Incentive. Alla deras partners kommer utan inblandning av Mindroute kunna publicera sina nyheter på hemsidan via företagets bloggflöden.

Självklart med tanke på att de just säljer ett wikiverktyg för företag – men ändå modigt. Wikis är kanske webbens coolaste applikation och jag hoppas att fler företag kommer att börja använda wikis på den publika webben.

När tidningen Fokus gjorde sajten Makthavare bara delvis redigerbar för besökarna så avslöjar de att de inte tror på idén med samarbeta på webben. Kollar man in makthavare som Fredrik Reinfeldt på Wikipedia så visar det sig att det visst fungerar med riktiga wikis för att beskriva makthavare. Fokus borde testa webbens samarbetskraft och göra om makthavare till en riktig wiki.

Andra bloggar om: , ,

Wikipedia en tveksam referens

Jens Sundström på Forskarbloggen är kluven till att hans studenter använder Wikipedia som källa i sina uppsatser.

Väldigt många av dagens universitets studenter använder sig av internet för att söka bakgrundsinformation till sina litteraturuppgifter och det är inte ovanligt att de refererar till wikipedia, denna (o)vana är förmodligen grundlagd redan från gymnasietiden. Jag har inte bestämt mig för om jag tycker det är bra eller dåligt, helst skulle man ju se att studenter på universitetsnivå refererar till vetenskapliga tidskrifter men kvaliteten på många ämnen på Wikipedia håller ibland tämligen hög standard, problemet är ju bara att studenter ofta har svårigheter att bedöma vilka ämnen som är korrekt beskrivna och vilka som inte är det.

Jag älskar Wikipedia, men jag skulle aldrig citera den som källa utan mer för att orientera mig inom ett ämne och hitta länkar till andra källor.

Världens första wiki-roman

Över 60 000 personer har besökt och 1 200 har skapat användarkonton hos världens första wiki-roman A Million Penguins, skriver Penguin redaktören Jon på projektets blogg. På tio dagar har 7 000 redigeringar skapat 600 sidor men inte en sammanhållen historia.

And what is on these pages? Well, the story so far is more like three/four or five stories with no master narrative yet emerging. Penguin editor Jon has called for wiki-ists (wikitas? wikitors?) to take hold of the novel and pull a plot together, but it is already clear that many are reveling in the creative anarchy that the site provides. But here and there, amidst the chaos there are little islands of calm – a chapter made entirely of links, a choose your own adventure story that seems to be going places, and lots more, hidden from the turbulence of the front page.

Även om projektet inte resulterar i någon säljbar roman så har wikin definitivt stärkt Penguin Books varumärke. Själv skulle jag hellre se att någon välkänd roman lades ut i wikiform för att förädlas eller vandaliseras.

Sveriges coolaste sajt

Stockholms stadsbiblioteks nya webb

När Stockholms stadsbiblioteks nya sajt med den kaxiga domänen Biblioteket.se lanseras i höst blir det en fullständig provkarta på webb 2.0 med med bloggar, wikis, rss-flöden, användarrecensioner, rekommendationssystem och taggar där personal och kunder möts i ett ömsesidigt kunskapsutbyte. En sajt i klass Amazon, fast gratis, även om köpknappen har introducerats. Det går redan nu att studera Biblioteket eftersom gänget bakom har lagt ut skisser på den domän som i framtiden kommer att leda till Stockholms stadsbiblioteks sajt. Det går också att följa utvecklingen på projektets blogg och de har även lagt upp skisser på Flickr.

I sommar släpps betan av sajten där gränssnittet är utformat efter användarnas behov och inte efter hur katalogsystemet är uppbyggt. Med wikis efter olika teman som släktforskning, science fiction eller sötvattensfiske där både personal och besökare bidrar med sin kunskap och litteraturtips ska inspirationen flöda.

Rekommendationssystemet är värt några rader i sig. Kombinationen av böckernas klassificering, ämnesord, användarna lista över favoritböcker och lånemönster kommer att skapa Sveriges kraftfullaste rekommendationstjänst där användarna automatiskt får tips om böcker som borde intressera dem.

Dessutom testas RFID-taggar i filialen i Hammarby Sjöstad som gör det mycket enkelt att koppla den fysiska boken till all information på webben. Biblioteket är Sveriges bästa sajt utan att den ens har lanserats ännu.