Tagg: E-handel

ville kangasmuuko

eHandelstrender 102: Strategin som vände Bubbleroom från stagnation till succé

Urban Lindstedt

När Ville Kangasmuuko Nordström blev vd på Bubbleroom för fyra år sedan hade varumärket genomlevt år av förluster och stagnerande tillväxt. Men han lyckades vända trenden genom att renodla varumärket till att enbart handla om festmode för kvinnor och lägga ner Bubblerooms fysiska butiker.

Så lyssnar du på eHandelstrender: Det går att lyssna via Spotify, Itunes/Podcaster, Acast, Pocket Casts, Soundcloud eller alla andra fantastiska podd-appar. Sök efter eHandelstrender i din podd-app. Nedan hittar du också en spelare för webblyssning.

Ville Kangasmuuko Nordström var medveten om svårigheterna med att vända Bubbleroom, men 2017 omsatte Bubbleroom 192 miljoner kronor och gjorde en vinst på 9 miljoner. Under förra året växte omsättningen med 47 procent och landade på 330 miljoner. 

Bubbleroom hade stora problem när Ville Kangasmuuko Nordström rekryterades från H&M där han varit ansvarig för att lansera H&M Online i Storbritannien och i USA. Från H&M har tagit med sig en benhård tro vikten av en stark företagskultur.

Hans viktigaste åtgärder som vd var att  renodlad och stärka varumärket. Bubbleroom ska vara en online-kedja för festmode för kvinnor. Ville stängde följaktligen ner herrmodet  som stod för 10 procent av omsättningen.

Det tuffaste beslutet var att säga upp all personal i de fysiska butikerna. Men åren inom H&M hade lärt honom att det är komplext att driva fysisk handel. Läget är allt och fastighetsägarna fortsätter att hålla fast vid höga hyror trots att allt färre kunder tar sig till de fysiska kunderna.

Men Bubbleroom kommer att öppna butiker igen i Nordens huvudstäder och kanske i Göteborg och i Malmö. Men då med ett uttalat  servicekoncept och möjligheter att skräddarsy kläder. Han tror inte på att digitalisera fysiska mötena.

I avsnitt 103 av podcasten eHandelstrender samtalar programledare Urban Lindstedt med Ville Kangasmuuko Nordström, vd på Bubbleroom.

Malin Tedsjö, Bagarn & Kocken

eHandelstrender 101: Bagaren & Kocken vässar sortimentet

Urban Lindstedt

Rätt sortiment och god service är grunden för nätbutiken Bagaren & Kockens framgång. Förra året sålde Bagaren & Kocken premium köksmaskiner och redskap för närmar sig en halv miljard kronor till hela Norden. 

När Bagaren & Kocken köpte danska Go Shopping med butikerna KitchenOne och Robotexperten ställdes frågan om sortiment på sin spets. Vilket är det perfekta sortimentet? Bagaren & Kocken har idag 25 000 produkter. De satsar på djup snarare än bredd i sortimentet – exempelvis 30 färger av exakt rätt typ av produkt.

Så lyssnar du på eHandelstrender: Det går att lyssna via Spotify, Itunes/Podcaster, Acast, Pocket Casts, Soundcloud eller alla andra fantastiska podd-appar. Sök efter eHandelstrender i din podd-app. Nedan hittar du också en spelare för webblyssning.

Trots att Bagaren & Kockens leverantörer är duktiga på att ta fram bilder satsar Bagaren & Kocken stort på eget innehåll för att kunna differentiera sig mot konkurrenterna. Med egen fotograf kan de ta egna bilder och spela in videos med kockar.

Bagaren & Kocken har upptäkt att mindre influencers ofta konverterar bättre än större eftersom deras följare är mer engagerade. Det behöver inte vara matbloggar – allting handlar om att ha rätt målgrupp. 

Bagaren & Kocken har nyligen gått in i Finland som fungerar annorlunda än övriga Norden. Och det finns planer på att sälja utanför Norden.

I avsnitt 101 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Malin Tedsjö, marknadschef på Bagarn & Kocken.

E-handel i Sverige

eHandelstrender 100: 2,5 år som förändrade svensk e-handel

Urban Lindstedt

När eHandelstrender fyller 100 diskuterar panelen de viktigaste förändringarna inom svensk e-handel som skett sedan starten i september 2016. Under de drygt två och ett halv åren har vi sett en evolution inom den ”sista kilometern” med allt bättre hemleveranser.

Butiksdöden har också kickat in sedan det första avsnittet av eHandelstrender. Kinahandeln kom från ingenstans för 1,5 år sedan, med efterföljande tapp när avgifter lades på Kinapaketen och klimatångesten kramade konsumenterna. Och två giganter inom svensk detaljhandel – Ica och Ikea – har äntligen fått tummen ur när det gäller e-handel.

Så lyssnar du på eHandelstrender: Det går att lyssna via Spotify, Itunes/Podcaster, Acast, Pocket Casts, Soundcloud eller alla andra fantastiska podd-appar. Sök efter eHandelstrender i din podd-app. Nedan hittar du också en spelare för webblyssning.


Det som inte har hänt är att ÖB; Biltema, Rusta och Gekås inte har startat e-handel. Missa inte eHandelstrenders jubileumsavsnitt som spelades in på D Congress i Göteborg.

Vi fördjupar oss dessutom i rapporten Svensk B2B handel 2018 och konstaterar att företagen är allt mer intresserade av att sälja via Amazon. Vi ser att närmare en fjärdedel (23 %) an B2B-företagen redan idag har valt att exponera och sälja sina produkter via olika former av marknadsplatser eller inköpsportaler. B2B-företagen ser både möjligheter och risker med Amazon

Slutligen funderar vi kring predektiv handel – när vi får det vi behöver utan att gå in och lägga en beställning, prenumerationstjänster, saker som beställer saker etc. Egentligen borde algoritmerna kunna beställa 80 procent av vår konsumtion

I avsnitt 100 av podden eHandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Åsa Lundborg Ling, marknadschef Litium; Sara Ali, affärsområdeschef på Logtrade och Christer Pettersson, marknadschef Arvato.

I år blir det blodbad i detaljhandeln

Urban Lindstedt

2019 blir ett ödesår för svensk detaljhandel. E-handeln fortsätter att växa, konsumenterna funderar allt mer på hållbarhet och en lågkonjunktur står inför dörren. När flera trender samverkar kommer flera detaljhandelskedjor att hamna i rekonstruktion eller konkurs samtidigt som många e-handlare har problem med lönsamheten.

Förra året skedde all tillväxt inom sällanköpshandeln online samtidigt som den fysiska kanalen tappade försäljning, enligt rapporten E-barometern 2018. Sannolikt kommer den fysiska handeln aldrig mera att växa.

Konkurser & rekonstruktioner

Jag har tappat räkningen på detaljhandelskedjor som tvingats till konkurs eller rekonstruktion de senaste åren. Efter rekonstruktionen stänger exempelvis Sova var fjärde butik. En ny ägare tar över kedjan Best of brands efter konkursen. Nyligen gick BR-leksaker och Toys R Us i konkurs och under 2018 försvann Gallerix och Club Xprs. Listan på kedjor som tvingats till rekonstruktion kan göras lång: Indiska, JC, Teknikmagasinen, Sova med mera.

Detaljhandelskedjorna har stora problem att anpassa sig efter kundernas nya vanor och krav. Kvartalsrapporterna från modekedjorna har varit en ständig besvikelse. Detaljhandelskonsulten Magnus Ohlsson ger inte Lindex, MQ, Indiska eller KappAhl några större chanser att överleva.

Allt detta har hänt under en stark högkonjunktur och nu pekar det mesta mot att Sverige är på väg mot en lågkonjunktur. En lågkonjunktur som jag tror kommer att skynda på digitaliseringen av detaljhandeln då människor kommer att bli allt mer prismedvetna.

Lönsamhetsproblem i e-handeln

Samtidig brottas många e-handlare med lönsamheten och de svenska noterade e-handelsbolagen har inte varit några vinnare på börsen. Personligen tror jag att det är svårt att lyckas som återförsäljare på nätet medan ett väl nischat varumärken som klockbolaget Daniel Wellington går häpnadsväckande bra.

Vi är också många som tror att Amazon kommer att etablera sig i Sverige i år. I december köpte de ytterligare 210 000 kvadratmeter mark i Katrineholm till de tidigare 77 000 kvadratmeterna utanför staden. De köper också 123 000 kvadratmeter i Eskilstuna. All den marken lär inte användas bara till att bygga serverhallar.

Klimatångest

Jag hoppas också att människors klimatångest ska resultera i att vi konsumerar mera ansvarsfullt. Annonstorg som Blocket, begagnatsajter som Sellpy, auktionssajter som Auctionet.com och Tradera gör det enkelt att handla begagnat. Kanske vi avstår att köpa nya mobiler varje år när stormar och värmeböljor får oss att fundera kring klimatförändringarna.

Kunderna vill handla på nätet och är allt mer bekväma med att handla från utlandet. Personligen ser jag hellre levande stadscentrum än köplador i städernas utkanter. Jag tror att framtiden ligger i mindre spetsigare butikskoncept som kombinerar försäljning av varor med ett spännande tjänsteutbud och riktigt bra e-handel. Men alla kommer inte att överleva förändringarna.

eHandelstrender 94: Prime Penguin knyter ihop tredjepartslogistiken

Urban Lindstedt

Många tredjeparts logistik-aktörer står inför utmaningen att digitalisera sin verksamhet. Samtidigt upplever e-handlare som arbetar med 3PL att de tappar kontrollen över lagret när de outsourcar lagret.

Joakim von Oldenskiöld drev en nätbutik vid sidan om studierna vid Uppsala universitet och upptäckte svårigheterna med att flytta lagret till en 3PL-aktör för att hantera logistiken.

Så lyssnar du på eHandelstrender: Det går att lyssna via Spotify, Itunes/Podcaster, Acast, Pocket Casts, Soundcloud eller alla andra fantastiska podd-appar. Sök efter eHandelstrender i din podd-app. I slutet hittar du också en spelare för webblyssning.

När han diskuterade problemet med vännen Mikael Johansson, som arbetade med att värdera lagerlokaler, blev resultatet plattformsföretaget Prime Penguin som vill förbättra 3PL-logistiken. Tjänsten ger en digital kontroll av hela orderflödet.

Med ett nätverk av 3pl-lager runt om i världen kan en e-handlare snabba upp logistiken och spara miljön. Därför har Prime Penguin att ansluta 3pl-lager runt om i världen till sin plattform.

Prime Penguin har också goda erfarenheter av att arbeta med utvecklare runt om i världen. Men det handlar mycket om att hitta rätt utvecklare från början.

I avsnitt 94 av podcasten eHandelstrender samtalar programledare Urban Lindstedt med grundarna av plattformsföretaget Prime Penguin Joakim von Oldenskiöld och Mikael Johansson.

Fredrik Palm, vd Desenio

eHandelstrender 91: Enkelhet nyckeln till Desenios framgång

Urban Lindstedt

Posterbutiken Desenio har genom att hålla affärsmodellen enkel lyckats växa till ett lönsamt e-handelsbolag med hundratals miljoner kronor i försäljning på över trettio marknader.

Vd-n Fredrik Palm leder Desenio med tre viktiga ledmärken ”always be closing”, ”always be paranoid” och ”om du har full kontroll går det för långsamt”.

Så lyssnar du på podden eHandelstrender: Det går att lyssna via Spotify, Itunes/Podcaster, Acast, Pocket Casts, Soundcloud eller alla andra fantastiska podd-appar. Sök efter eHandelstrender i din podd-app. I slutet hittar du också en spelare för webblyssning.

Desenio har länge flugit under radarn men vd-n Fredrik Palm berättar öppet i podden eHandelstrender om de tre senaste årens tillväxtresan på Desenio. Med ett laserskarpt varumärke och tydligt definierad målgrupp har Desenio blivit ett av Sveriges lönsammaste e-handelsbolag.

Runt 200 posterns tas fram varje månad utifrån en designhandbok och ett stort antal datapunkter. Dessutom testar Desenio just nu med AI för att optimera vilka posters som exponeras för besökare.

I avsnitt 91 av podden eHandelstrender samtalar programledare Urban Lindstedt med Fredrik Palm som är vd för posterbutiken Desenio. Han har varit vd för flera kända e-handlare som Lekmer, Rum21 och Trettio. Han är också styrelseledamot för Sleepo.

Är Siba början på slutet för Netonnet?

Urban Lindstedt

Sibas fientliga övertagande av konkurrenten Netonnet är på väg att lyckas. Koncernchefen och grundaren av Netonnet, Anders Halvarsson, har accepterat ett bud på 40,50 kronor per aktie från konkurrenten Sibas ägarbolag Waldir. Det blir 29 miljoner kronor för aktieposten på 12 procent som han har kvar. Ett bud som av bedömare beskrivs som ett skambud. Det är slutpunkten på ett utdraget fientligt övertagande av den framgångsrika nätbutiken som dock har varit pressad av priskriget på hemelektronik det senaste året.

I januari avrådde Netonnets styrelse att acceptera budet som nu samma styrelse ber ägarna att acceptera. Netonnets styrelse har en månad tidigare i ett pressmeddelande helt dömt ut Siba som ägare av Netonnet:

”Ett samarbete mellan Netonnet och Siba saknar emellertid all rationalitet. Den stora skillnaden mellan bolagens koncept gör att de inte passar väl ihop och inte heller lämpar sig för att konsolideras. Siba är för litet för att kunna erbjuda den kritiska massa Netonnet söker och har inte heller det nätverk som krävs för att stödja Netonnets affärsmodell vid en expansion i Europa. Enligt styrelsen erbjuder varken Sibas koncept eller dess ledning någon potential för tillväxt eller ökad lönsamhet i framtiden för Netonnet.”

E-handelstrender anser att Netonnet varit ett av de mest intressanta e-handelsbolagen i Sverige. Grundarnas gedigna erfarenhet från hemelektronikbranschen tillsammans med deras kreativitet och nytänkande har gjort Netonnet till ett bolag som omsätter 2,2 miljarder på en av de mest konkurrensutsatta marknader som finns.

Netonnet har haft en smart sortimentsstrategi där kända varumärken har stöttat upp deras egna varumärken. Konceptet med enklare lagerbutiker runt om i landet har varit unikt och en viktig anledning till bolagets starka tillväxt. Netonnet hade mått bättre av en större utländsk ägare.

Frågan är hur Siba kommer att hantera konkurrenten Netonnet när de har aktiemajoriteten i bolaget? Anders Halvarsson säger att han kommer att stanna i bolaget – men hur länge? Med 29 miljoner kronor har E-handelstrender svårt att tror att entreprenören Anders Halvarsson inte startar ett nytt bolag inom kort.

Adlibris är Sveriges populäraste nätbutik

Urban Lindstedt

Adlibris är Sveriges populäraste nätbutik enligt en undersökning från Posten och Handelns utredningsinstitut. 7,6 procent av de svenska konsumenterna handlade senast på nätet från Adlibris, följt av Cdon (6,5 procent) och Ellos (3 procent).

Ser man till faktiska omsättningssiffror är Cdon större än både Adlibris och Ellos, men det kan förklaras med att Cdon sannolikt säljer mer till våra nordiska grannländer än vad Adlibris gör.

Undersökningen visar på en stor bredd bland e-handelsföretagen.  De tusen konsumenter som deltog i online enkäten hade handlat från 279 olika nätbutiker. De 15 oftast nämnda sajterna stod för bara 44 procent av det totala antalet svar.

Sajten Ehandel.com listar 7372 svenska nätbutiker, men E-handelstrender uppskattar att bara runt tusen nätbutiker som har en omsättning att tala om.

Från vilket e-handelsföretag handlade du senast?

1. Adlibris 7,6%
2. Cdon 6,5%
3. Ellos 5,0%
4. H&M 3,7%
5. Tradera 3,2%
6. Bokus 3,1%
7. Inkclub 2,5%
8. Ginza 2,3%
9. Dustin 2,2%
10. Netonnet 1,7%
Källa: Posten och HUI.

Större paketmarknad gynnar e-handeln

Urban Lindstedt1 Comment

Postens köp av Post Danmark är ett viktigt steg för att skapa en nordisk paketmarknad. Samtidigt vässar internationella konkurrenterna Schenker Privpak och DHL sitt erbjudande mot svenska e-handlare.

Steget för svenska e-handlare att sälja till sina nordiska grannländer blev allt mindre när Posten tidigare under våren avslöjade sina planer att köpa Post Danmark.

– Strategin är att bli en stark nordisk logistikpartner, säger Anders Holm, marknads- och försäljningschef på Posten Logistik.

Det handlar om att skapa en nordisk paketmarknad. Svenska Posten har sin starkaste utveckling inom paket i Norge. Även försäljning från företag i Sverige till privatpersoner i Norge ökar, enligt senaste kvartalsrapporten.

Tidigare i år köpte Posten resterande 50 procent av norska logistikföretaget Tollpost. Tillsammans med Tollpost har Posten utvecklat konceptet My Pak som förenklar för svenska e-handlare att skicka paket till privatpersoner i Norge via 600 ombud som till hösten ska bli 900.

– My Pak har gjort att många svenska e-handlare tittar på möjligheten att börja sälja till Norge, säger Anders Holm på Posten Logistik.

Om formalian kring köpet av Post Danmark går igenom planerar Posten att lansera ett liknande erbjudande som My Pak i Danmark nästa år, enligt Anders Holm.

Samtidigt som Posten flyttar fram sina positioner i Norden genom uppköp av logistikföretag vässar de större internationella aktörerna Schenker och DHL sina erbjudanden i Sverige. Schenker Privpak har utökat sitt ombudsnät till 1 400 utlämningsställen och skyltar upp alla sina ombud för att deras varumärke Schenker Privpak ska bli synligare.

– Vi är nu rikstäckande och är därför intressant som logistikpartner för stora som små e-handlare, säger Fredrik Goldbeck-Löwe, vd för Schenker Privpak.

Tidigare var det bara de riktigt stora distanshandlarna, som kan separera sina logistikflöden, som kunde utnyttja Schenkers billigare frakttjänster. Samtidigt har företaget som tvåa på den svenska marknaden bara 15 procent av marknaden i Sverige.

Schenker har varit på den svenska paketmarknaden sedan 1992 men så sent som i november förra året började DHL bygga upp sitt ombudsnät Service Point. På kort tid har bolaget skapat ett rikstäckande nät av närmare 1 300 in- och utlämningsställen hos Ica-handlare och i Pressbyrå- och 7-Eleven-butiker.

DHL:s konkurrensfördel är det internationella nätverket. Service Point finns i Tyskland, Spanien, Storbritannien, Italien och Benelux-länderna. Och under 2008 räknar DHL med att kunna erbjuda svenskarna transporter över hela världen.

– En tröskel för den internationella distanshandeln har varit att det har saknats riktigt bra transportlösningar. Genom vårt erbjudande om Service Point kan en entreprenör sätta upp en webbbutik och exempelvis erbjuda hela världen skräddarsydda kostymer från Thailand, säger Ulf Gejhammar, försäljnings- och marknadsdirektör på DHL Express i ett pressmeddelande.

Fakta
Logistik för 200 miljarder

Posten uppskattar att den nordiska logistikmarknaden uppgår till cirka 200 miljarder kronor. Det är en marknad som växer kraftigt på grund av den goda konjunkturen.

Marknaden i Norden domineras av de fyra ländernas postverksamhet samt DHL och Schenker. I Finland är huvudaktören Itella som under 2007 stärkte sin position i Sverige genom att köpa PS Logistics.

Posten Norge är sedan tidigare aktiv på den svenska logistikmarknaden bland annat genom sina dotterbolag Box och Frigoscandia.
Källa: Postens årsredovisning

Servera möter varje kund

Urban Lindstedt1 Comment

Restauranggrossisten Servera har vuxit till en av de största e-handlarna i Sverige. En del i framgången är att kunderna aldrig lämnas ensamma med sin beställning.

Av Urban Lindstedt

Livsmedelshandel riktad mot konsumenter tog aldrig riktigt fart när det begav sig runt år 2000. Alla större satsningar var nedlagda en bit in på det nya millenniet. Annat är det inom b2b-handeln riktad mot restauranger och storkök. De fyra senaste åren har restauranggrossisten Servera vuxit med 48 procent och omsatte förra året 6,2 miljarder kronor. I år räknar de med att enbart webbutiken omsätter 2,5 miljarder.

– Vi har verkat i det tysta. Men vår idé är att spara tid åt våra kunder. Vi ska vara så effektiva att kunderna inte kan göra arbetet billigare själva, säger Göran Matz, Serveras it-direktör som varit med på resan ända sedan Göteborgs kommun krävde elektronisk handel av Servera 1996.

Tidigt ute

Då införde företaget EDI, Electronic Data Interchange, och samma år kunde kunderna beställa via knapptelefon (läs mer om EDI nedan). Webbshopen startades 1998. Idag upplever Servera en kraftig förflyttning från telefonbeställningar till webbutiken. I takt med att restauranger blivit allt mer uppkopplade beställer krögare gärna maten efter stängningstid när innesäljarna hos Servera redan sover.

– När allt fler ordrar läggs på webben får våra innesäljare en annan roll. De blir mer rådgivare än ordermottagare. Säljarna har blivit mer specialister som diskuterar komplexa produkter som vin, kött och grön­saker. De kan ge menyförslag och tipsa om prisvärda produkter och föreslå kompletteringar, säger Göran Matz när vi träffas på huvudkontoret som ligger alldeles invid Essingeleden på Kungsholmen i Stockholm.

Dagis till Operakällaren

Servera har en stor bredd på sina kunder. Här finns alltifrån dagis som beställer för 10 000 kronor i månaden till restaurang- och hotellkedjor som handlar för flera hundra miljoner kronor om året. Det säger sig självt att mötet med kunder ser olika ut beroende på kund.

– Gatukök har sina säljare medan Opera-källarens chef kräver ett annat bemötande. Vi har gått ifrån att vara grossist till att bli specialistförsäljare inom många områden. En del större kunder beställer volym­varor via EDI, som står för tio procent av omsättningen, och gör sedan kompletteringsbeställningar i webbutiken. – Vi kommunicerar med våra kunder på alla sätt. Det går exempelvis att beställa via webbutiken, få leveransbekräftelsen via sms för att sedan få fakturan via EDI, säger Göran Matz.

Till och med fax accepteras. Andra kunder beställer via knapptelefoner och sedan gammalt finns det ett fåtal kunder som lägger sina order via uppkopplade handterminaler.

– Handterminalerna är på väg ut då restauranger blir mer och mer uppkopplade, säger han. Även om automatiseringen drivits långt blir kunden alltid uppringd av en innesäljare efter att kunden lagt sin order.

– Vi motringer varje order efter att innesäljaren har skummat igenom den. Varje order måste kvalitetssäkras. Säljaren föreslår ofta kompletteringar eller tipsar om någon produkt det är särskilt bra pris på just då. Om kunden skulle missa att beställa senapen till ärtsoppan blir det problem när maten ska serveras. Därför kollar innesäljaren om krögaren verkligen har senap hemma om beställningen handlar om ärtsoppa.

– Fullständiga leveranser är oerhört viktigt. Restordrar finns i princip inte hos oss. En restorder är en utebliven beställning.

Inga avbrott på 8 år

Gränssnittet för webbutiken för avtalskunder är spartansk utan bilder och liknar mer ett webbformulär än en modern e-handelslösning. Trots att den byggdes redan 1998 fungerar den fortfarande mycket bra – Servera har inte haft ett driftsavbrott på åtta år.

– Våra kunder är inte intresserade av att se bilder på tolv kilo vakuumförpackad fläskfilé. Tanken är att det ska vara lätt att komma igång för kunden. Vi vill spara tid åt våra kunder.

Servera planerar ändå att på lång sikt byta ut sin e-handelsplattform – inte på grund av missnöje över hur den fungerar – utan mer för att framtidssäkra driften när teknikerna som byggde plattformen har gått i pension. Visst kommer kunderna med synpunkter på hur webbutiken ser ut, men Göran Matz menar att enkelheten är viktigare än snygg design och häftiga funktioner.

– En vanlig konsument kanske handlar ett par gånger hos en e-handlare. Våra kunder lägger beställningar varje vecka hos oss. De vill att det ska vara effektivt.

30 000 produkter

Servera har upp till 30 000 beställningsvaror medan 12 000 finns på lager. Ofta hjälper Servera kunderna att lägga upp en varukorg i butiken. Sedan handlar kunden 80 procent av varorna från den utvalda varukorgen.

– Vi har runt 50 varianter av köttbullar. Därför vill vi styra kunderna till rätt sortiment. Merförsäljningen sker inte på webben utan med hjälp av innesäljare.

Dessutom publicerar bolaget tidningen Smakfullt där menyförslag och produktreklam med bilder blandas. För att hjälpa restaurangägare har Servera också tagit fram en måltidsplanerare där kockarna enkelt beställer varor utifrån en färdig meny. Sedan går det att se på portionen hur mycket pengar restaurangen tjänar på en portion av raggmunkar och fläsk.

– Vi upplever att kocken blivit mer professionell affärsman. De är mycket medvetna om ekonomin bakom allt de lagar.

Lågprisbutik

Vid sidan av sin vanliga nätbutik för avtalskunder har Servera sedan tre år tillbaka en lågprisbutik, Bunkra.se, där restaurangerna betalar med kreditkort för ett litet, men billigt sortiment om 1 000 produkter.

– Det fanns ett behov av en lågprisbutik för restauranger.

Om webbutiken håller på att bli den viktigaste kanalen ut är EDI viktigast för flödet in. 60 till 70 procent av Serveras inköp kommer via EDI-kopplingar. När det gäller beställningar från kunder står EDI för 10 procent av flödet. Idag bygger många kunder upp egna inköpssystem för att kunna analysera sina inköp och spara pengar. Det finns en mängd olika EDI-standarder och därför har Servera valt att arbeta med den fristående EDI-växeln Itella.

– EDI ska vara standardiserat men i verkligheten finns det många specialare och avarter. Och om en stor kund ställer särskilda krav på sin EDI-koppling så är vi beredda att diskutera, säger han. Att vara grossist innebär stor omsättning och små marginaler. Logistiken och transporterna är en stor del av kostnaderna. Varje orderrad har en hanteringskostnad oavsett värdet på orderraden. Därför är effektiva varuflöden allt för att lyckas.

– Kunden ska själv kunna styra sina kostnader. Beställer han stora förpackningar blir det billigare. Volym styr även våra rabatter.

Servera.se

Affärsidé: Mat-, vin-, sprit- och utrustningsgrossist.

Omsättning 2007: 6,2 miljarder kronor

Resultat 2007: 148 miljoner kronor

Ägare: Antonia Ax:son Johnson med familj

Antal kunder: 15 000

Antal leveranser: 5 000 per dygn

Antal anställda: 1 200 E

DI sedan: 1996

Webbutik sedan: 1998

Affärssystem: ASW från IBS. Hanterar alla transaktioner från order till lager, transportörer och fakturering.

Så fungerar EDI

Electronic Data Interchange är standardiserad elektronisk kommunikation mellan företag med avtalsrelation. Allt från beställningar, orderbekräftelser, leveransbekräftelser, transportbeställningar, prislistor, och fakturor till betalningspåminnelser. Information hanteras automatiskt av mottagarens affärssystem. Utbytet sker i ett standardiserat format som Edifact eller xml. Det finns många olika branschspecifika standarder som Odette, GS1 och SFTI. Web services är en standard som bygger på xml där informationen utbytes i realtid.

Apollo passerar magisk e-handelsgräns

Urban Lindstedt

Under årets första kvartal i år sålde charterbolaget Apollo drygt 51 procent av sina resor på nätet, vilket kan jämföras med en andel på 43 procent året innan. Fritidsresor passerade 50 procentstrecket i mars och Ving har 45 procent av försäljningen på nätet, skriver DN.

Det kan jämföras med detaljhandeln i stort där försäljningen på nätet står för 3,5 procent av omsättningen. Bokhandeln däremot har 27 procent av försäljningen på nätet, följt av hemelektronik, med 15 procent av försäljningen på nätet, enligt Handelns utredningsinstitut (HUI). Read More »

Nya affärsmodeller återupplivar nätmaten

Urban Lindstedt2 Comments

Alla större matkedjor har misslyckade e-handelsatsningar i bagaget. Men nu ser vi en andra våg inom dagligvaruhandeln där nya affärsmodeller blåser liv i mathandeln på nätet.

Av Urban Lindstedt

De senaste tio åren har vi sett hur dagligvaruhandeln misslyckats med e-handel bara för att några år senare återkomma med nya affärsmodeller som fungerar bättre. Runt millennieskiftet var alla de stora dagligvarukedjorna med på e-handelståget. ICA, Coop, Axfood och Bergendahls byggde upp centrala e-handelslösningar riktade mot privatkunder. Men bara några år senare var alla centrala satsningar nedlagda.

Privatkunderna hade varit för få och logistiklösningarna för färskvaror blev för dyra. Att plocka ihop en familjs veckoranson och transportera ut dem till slutkund under ett begränsat tidsfönster var svårt att få lönsamhet i. Färskvaror är betydligt mer komplicerat att hantera än att skeppa datorer, böcker och dvd-filmer.

Men dagligvaruhandeln har lärt sig av sina misstag. Alla stora aktörer har fortsatt att bevaka utvecklingen efter att de centrala plocklagren lagts ner.

Idag har fokus flyttats från privatpersoner till företag och offentlig förvaltning. Andra företag som Ekolådan och Mossgården har byggt upp prenumerationsmodeller laddade med mervärden som receptförslag. Även KF planerar prenumerationsmodell utöver den vanliga kundkorgen för sin nyöppnade Mataffären i Stockholm.

Det fanns livsmedelshandlare som överlevde på nätet. Prisxtra, som startade nätbutiken Netxtra 1997, fick ihop ekvationen genom ta ut betydligt högre priser för maten på nätet än i de vanliga Prisxtrabutikerna. Axfood som köpte Prisxtra i januari år sticker inte under stol med att Netxtra är välkommen in i koncernen.

– Vi köpte inte Prisxtra på grund av Netxtra, men vi är inte direkt ledsna för att nätbutiken följer med i köpet, säger Ingmar Kroon, presschef på Axfood.

Netxtra lärde sig att det inte går att sälja mat på nätet, men väl tjänsten att plocka ihop och leverera mat, enligt Ingmar Kroon. Dessutom blev betalningsvilliga företagskunder en viktig del av framgången.

Coop har sedan två år tillbaka byggt upp e-handel kring tio butiker runt om i Sverige där främst offentlig sektor och privata företag kan handla på nätet.
– Vår satsning bygger främst på att sälja till offentlig sektor. E-handel har blivit ett verktyg för att effektivisera offentlig sektor, säger Peter Wahlfort, projektledare för e-handel hos Coop.

Företag och organisationer har en annan betalvilja för att få maten hemlevererad, än privatpersoner som vant sig att allt ska vara billigare på nätet. Genom att sälja till hemtjänst och gruppboenden så kannibaliserar inte e-handeln på den vanliga fysiska butiken som normalt är lönsammare än e-handelsbutiken.
– Dagligvaruhandeln har normalt inga kostnadsfördelar genom att sälja via nätet, säger Peter Wahlfort.

Men sedan hösten 2007 kan privatpersoner i Västerås handla på nätet och hämtar varorna i butiken och sedan i december kan privatkunder i Burlöv med omnejd få varorna hemkörda. När det gäller Burlöv konverterade Coop en hemkörningstjänst till e-handel. Och sedan den 21 april har KF en fullsortimentsbutik för privatpersoner i Stockholm – Mataffären.

– Visionen är att bli störst i Stockholm, säger Claes Hessel, vd för KFs Mataffären.

Om byte av målgrupp mot företag varit en viktig framgångsfaktor så är specialisering och prenumeration ett annat framgångskoncept. Ekolådan, som inspirerats av Holland, har satsat prenumerationsmodellen för matförsäljning i Sverige. Sedan fyra år tillbaka kan kunderna prenumerera på färdiga lådor med ekologiska grönsaker och frukter. Det är ett helhetskoncept med färdigplockade lådor där alla odlare namnges och nyhetsbrev med recept ger ett mervärde.

Ekolådan drivs av producentföreningen Stiftelsen Biodynamiska Produkter och drivkrafterna är annorlunda än hos den vanliga dagligvaruhandeln.
– Vi upplevde att de ekologiska grönsaksodlarna höll på att försvinna i Sverige. Genom prenumerationsmodellen kunde vi garantera avsättningen för våra odlare, säger John Gerhard, produktutvecklare hos Stiftelsen Biodynamiska Produkter.

Ekolådan upplever också en stark efterfrågan från kunderna. Succén med bondens marknad runt om i Sverige, där bönderna själva säljer sina produkter, har visat att allt fler kunder efterfrågar mat med hög kvalité. I snitt skickas det ut 4 000 lådor i veckan till kunder i främst Stockholm, Göteborg och Östergötland. De räknar med att omsätta 25 miljoner kronor i år.

– Genom Ekolådan kan vi komma närmare kunderna. När vi ordnar studiebesök hos våra odlare tar platserna slut direkt och de mest kunniga kunderna är de som handlar mest, säger John Gerhard.

Ica vilar på hanen med e-handel sedan fiaskot i Rosersberg. I brist på initiativ från Ica centralt har det vuxit fram ett antal lokala e-handelskoncept. ICA Parken i Örebro har varit med sedan den första vågen med en nätbutik som startades 1998. Nu har de tagit fram en ny e-handelsplattform Handla24.se, som uppdateras från Icas butiksdatasystem. Systemet är byggt så att även andra handlare kan gå in i konceptet. Den nya plattformen tillsammans med en viss marknadsföring har slagit väl ut. De räknar med en omsättning på uppåt 12 miljoner kronor under 2008.

– Vår e-handel har hela tiden varit lönsam, men det är många detaljer som skall nötas in. Det finns kanske enklare sätt att tjäna pengar i butik, men e-handel fungerar idag och det finns ett stort sug från marknaden, säger Martin Åkerberg som driver ICA Parkens e-handelsprojekt.

Även för Handla24 är företag och offentlig sektor en viktig del av kundmixen.
– Företag handlar i början av veckan och privatpersoner i slutet på veckan. På så sätt går det att få en jämnare belastning.

Om Handla24 plockar i befintlig butik så har den nystartade Hemmalivs med bas i Helsingborg satsat på ett central plocklager som många försökte med kring 2000. De räknade ut att de ganska snabbt skulle slå i taket om de plockade i en vanlig butik. I år är planen en omsättning på 40 miljoner kronor.

– Skillnaden är att vi har mycket bättre plock- och logistiksystem än tidigare satsningar. Dessutom är våra system tätt integrerade med våra grossisters, säger Magnus Johansson, grundare av Hemmalivs.

Grundarna Magnus Johansson och Johan Eriksson har själva en bakgrund som logistiker inom ICA.

– Med våra nya bättre system har vi fått ner kundreturerna till någon promille, säger Magnus Johansson.

Han menar också att tidigare e-handelssatsningar lovade kunderna för mycket i fråga om när varorna skulle levereras.

– År 2000 lovade man kunderna leveranstider med en timmes intervall utan systemstöd eller förutsättningar för att lösa det. Men med dagens teknik börjar du närma dig en bra leveransgaranti.

Affärsmodellerna för dagligvaruhandel
1. Nischaktörer, som Ekolådan som säljer ekologiska frukt- och grönsaker.
2. Kundunikt, med en medveten satsning på företag eller offentlig sektor som Coop.
3. Totalleverantör med eget plocklager (kräver volym och annan prissättning) som Netxtra och KF Mataffären.
4. Totalleverantör med befintlig butik i botten som innebär att det går att göra en marginalkalkyl som Handla24.
5. Servicekoncept med ”drive in” där de vanligaste varorna kan levereras direkt i bakluckan och beställda varor kan hämtas ut direkt.
Källa: Martin Åkerberg