IT-flopparna som räddade Sverige

tillbaka till framtiden

Sveriges livskraftiga startup-kultur har sitt ursprung i en rad spektakulära it-floppar. Flopparna från it-boomen fick oss att våga drömma.

I dagarna har en gammal kollega från tidningen Internetworld, Alfred Ruth, gjort en spektakulär exit värd en halv miljard från video-annonsföretaget Video Plaza. Marcus ”Notch” Perssons spel Minecraft såldes nyligen för 2,5 miljarder dollar till Microsoft. Och Spotifys grundare Daniel Ek har blivit en internationell posterboy för den andra digitala vågen. Listan går att göras längre med betaltjänsten Izeattle, ip-mobiltjänsten Rebtel, betaltjänsten Klarna, Skype och spelbolaget King som ligger bakom succén Candy Crush.

I nästa led digitala entreprenörer bubblar det av idéer som livsloggarkameran Narrative, faktureringstjänsten Billogram, mobilknappen Flic, bitcoinväxlaren Safello, crowdsourcingplattformen FoundedByMe och adressboken Truecaller för att nämna några.

I vår framgångsfokuserade kultur skulle jag vilja sprida lite kärlek till de spektakulära misslyckandena som lade grunden till dagens digitala under. Det tar emot att nämna den alltid lika inkorrekta Johan Staël von Holstein, men hans svada under några självförbrännande månader med Icon Media Lab snackade upp hela it-bubblan kring millennieskiftet. Efter Johans konkurs finns inte Jante kvar i Stockholm.

Egentligen är det fel att ens kalla Jonas Birgerssons Bredbandsbolaget ett misslyckande. Denna artikel skrivs med hjälp av bredband från Bredbandsbolaget, men Birgersson blev själv avpolletterad innan Bredbandsbolaget lyfte. Hans senare bolag har egentligen aldrig gått med vinst.
Men han snackade fram fiber långt ut i glesbygden så att vi idag har bland världens bästa it-infrastruktur. Birgerssons osannolika uppenbarelse med Helley Hansen-tröjan på och ett lingo fyllt med militärstrategi från 1800-talet, vidgade synen på hur man får vara som vd.

Kajsa Leander och Ernst Malmsten skapade Bokus.com som på kort tid omsatte 80 miljoner kronor. Idag är Bokus fortfarande framgångsrik och närmar sig storebror Adlibris. Succén med Bokus banade vägen för modesajten Boo.com som i hela världen fått symbolisera it-bubblan. Miljardrullningen var legendarisk och fortfarande kan man få höra skvaller om hur de brände pengar som rockstjärnor. Boo.com är sannolikt det enskilda projekt som haft mest negativ effekt på e-handelns utveckling. Men idag heter dagens Boo.com Zalando som har satt hela modebranschen under tryck. Boo.com var egentligen bara tio år för tidigt ute.

Dagens digitala under är byggt på tre misslyckanden. För att lyckas idag måste vi tro på miljarder användare, jobba hårt och vara sparsamma. Så ser affärslogiken ut 2014. Att komma från Sverige är bara en fördel – tacka flopparna för det.

Artikeln har tidigare publicerats hos Jajja Magazine.

Facebook blåste nytt liv i Spotify

Jag har på senare tid allvarligt funderat på att lämna Facebook. Insikten att Facebook struntar i användarnas integritet gör mig nervös. Det känns inte längre som att jag har någon kontroll över vad som händer med mitt innehåll på Facebook.
Facebook har mer och mer blivit ett centrum där alla mina digitala avtryck samlas. När sedan Facebook allt mer öppnar upp sin information om dig för utomstående företag så är det omöjligt att veta hur informationen kommer att användas.

Sedan kom musiktjänsten Spotifys integrering med Facebook. Med ett enkelt klick kunde se vänners, kollegors och bekantas spellistor och musikvanor på Spotify. Jag var tillbaka i pojkrummet där jag spelade upp senast inköpta vinylplattan för kompisarna. Musiken blev social igen.

Helt plötsligt har både Facebook och Spotify fått en ny livsnerv. Lite pinsamt att alla kan se att jag lyssnat på melodifestivallåtar, men det är priset jag får betala för att se vad bloggaren Discobell lyssnar på hos Spotify.
Nu ställs integriteten mot nyttan och glädjen av interagera med människor kring musik. Denna gång förlorade integriteten.